Sidor

fredag, september 16, 2005

Brev till SSU:s ordförande Anna Sjödin 2005-09-13

Detta brev skickades 13 september till SSU:s ordförande Anna Sjödin med anledning av SSU:s kampanjmaterial inför kyrkovalet.

Hej Anna!

Det är Per-Anders Svärd från Djurens Rätt här. Först av allt: Tack för att SSU tar ställning mot främlingsfientlighet och rasism i kampanjen inför kyrkovalet. Det är hedervärt och välbehövligt!

Men sedan finns det ju olika sätt att bedriva antirasistiskt arbete på. Jag vet att ni redan har fått en del synpunkter om användandet av en gris med välkänd fascistisk frisyr och mustasch på kampanjmaterialet. Jag tänkte också kommentera det bildspråket.

Som djurrättsförespråkare och antifascist anser jag att det är olämpligt att djurbilder används på detta sätt. Av flera skäl.

För det första innebär det ett förstärkande av djurens låga status i vårt samhälle när djurliknelser används för att förlöjliga en meningsmotståndare. Du känner igen mönstret: "Han är dum som en åsna", "Kvinnor kör som höns", "Hon är ful som en padda" osv.

I samtliga fall jämförs människor med djur på ett sätt som är avsett att nedvärdera och kränka. Det handlar om språkliga härskartekniker, som bara är möjliga att använda just för att djuren redan är nedvärderade och föraktade i vår kultur. De anses vara dumma, ointelligenta, fula och värdelösa - och det är just det som gör att djurliknelserna kan användas som politiskt slagträ i debatten.

Nedvärderade svin

"Jävla nazisvin" till exempel. Det är ett närmast klassiskt uttryck i vår kultur. Men vad har egentligen grisar med fascism att göra, annat än att deras artbeteckning kan användas som skällsord mot de flesta meningsmotståndare?

Grisar har redan så låg status i vårt samhälle att de kan behandlas nästan hur som helst. Tre miljoner grisar dödas varje år, bara i Sverige. Tusentals skadas och dör varje år under djurtransporter på de svenska vägarna. Forskarna anser att grisar är lika intelligenta och känsliga som hundar, men ändå slaktas de på löpande band efter uppfödning i trånga, stinkande djurfabriker utan möjlighet till naturligt beteende.

Här dras vårt samhälle med en svår moralisk personlighetsklyvning - någonstans finns det en djup motsägelsefullhet och fördomsfullhet i en kultur som gullar med hundar och katter, och samtidigt slår ihjäl miljoner grisar och kycklingar utan att blinka. Det enda rimliga är förstås att full hänsyn ska tas till alla upplevande, kännande varelsers intressen och behov - även om vi ännu har lång väg att vandra innan vi når det målet.

Oskyldiga till fascism, judepogromer och Förintelsen är de i alla fall helt säkert, grisarna. Och jag kan inte se att deras egen fruktansvärda situation kan förbättras det minsta genom att de jämförs med ett av världshistoriens värsta (mänskliga) monster - Adolf Hitler. Snarare tvärtom.

Rasism och artism

Den närmaste kopplingen till fascism som jag kan se är det speciella rasisistiska förtryck - artismen brukar det ibland kallas - som vi människor generellt sett visar mot djuren. Artismen är en selektiv moralisk blindhet som utesluter de varelser som vi har betecknat som "annorlunda" från all hänsyn och förvandlar dem till "produkter" och "saker". Trots att deras dagliga lidande är lika verkligt för dem som våra egna upplevelser är för oss.

Detta för mig till det andra problemet med SSU:s kampanj.

Förlöjligande och nedvärderande jämförelser mellan andra människor och djur är nämligen en klassisk rasistisk strategi. Nazisterna jämförde till exempel ofta judar och människor med mörk hudfärg med apor, spindlar, ormar och hundar. Det var en medveten strategi för att avhumanisera nazismens offer. Hade Förintelsen till exempel varit möjlig om inte offren hade förvandlats, nedvärderats, till "djur" i den fascistiska propagandan? Jag tvivlar. Den psykologiska avskärmningen och avtrubbningen som gjorde det industriella massdödandet möjligt var helt beroende av att offren berövades sin mänsklighet.

Den nazistiska lösningen? Knuffa ner offren på den glidande skalan mellan människor och djur. Gör dem till bestar och monster. Gör dem till löjeväckande, skrattretande kreatur. Men den sällan diskuterade förutsättningen för denna strategi var förstås att det redan fanns - och fortfarande finns - en skala mellan "folk" och "fä", där de förstnämnda har rättigheter men de sistnämnda kan behandlas nästan hur som helst. På det sättet kan man säga att artismen är en stark överideologi i vår kultur som möjliggör och förstärker många andra former av förtryck.

Kvinnor, arbetare och djur

Blir det därför inte en smula underligt att SSU använder sig av en etablerad rasistisk strategi för att motverka rasismen?

Jodå, jag förstår mycket väl att de flesta bara tycker att kampanjen är en "kul grej" och inte reflekterar så mycket mer över saken. Och rasisterna förtjänar förvisso alla kängor de kan få. Men i ett större perspektiv blir det mer problematiskt. Om artförtrycket i själva verket är en viktig beståndsdel i det kulturella komplex som gör rasismen möjlig till att börja med, är det då verkligen lämpligt att bekämpa rasismen med ett artförtryckande bildspråk?

Och det slutar inte med rasismen. Arbetarrörelsen och kvinnorörelsen - SSU:s egen ideologiska bas - har fått sin beskärda del av sådana här härskartekniker. Arbetare liknades ofta vid vilda bestar under rösträttsstriderna. Arbetarna kunde inte tillåtas att vara med och fatta beslut om samhället, eftersom de i princip bara var otämjda "djur". Kvinnor har också länge identifierats med naturen och djurvärlden och stigmatiserats som lägre stående varelser - eller klätts i charkuteributikens språkdräkt som "köttstycken", "lammkött", osv. Allt som en del av könsmaktordningens mekanismer.

Låt mig göra en liten parallell: Tänk om SSU hade gått ut i en kampanj och sagt att "rasisterna är fega kärringar". Det hade också varit ett möjligt sätt att anknyta till existerande, historiska fördomar och förlöjliga rasisterna. "Kärring" är fortfarande i många sammanhang ett skällsord. Men det hade naturligtvis varit omöjligt idag - tack och lov - eftersom kvinnors status inte längre är sådan att de kan utnyttjas på det sättet i den politiska debatten.

Inte heller hade SSU kunnat trycka en bild på en schimpans och säga att "rasisterna är dumma som apor", för då hade likheterna med fascisternas egna rasbiologiska argument slagit igenom på ett direkt synligt sätt. Aporna har också uppnått en så hög status i vårt samhälle att de inte längre kan användas på det sättet.

Men grisarna är fortfarande kvar på andra sidan rättighetsspärren, och därför blev det möjligt för kampanjmakaren att använda det bildspråket - en löjlig mustasch på ett löjligt litet djur - utan att någonsin höra den där lilla varningsklockan som borde ringa i huvudet när PR-idéerna börjar springa iväg ut på hal is.

För alla djurs rättigheter

Därmed inte sagt att rasisternas galenskaper inte förtjänar att förlöjligas. Naturligtvis borde alla former av främlingsfientlighet och rasism skrattas ut som de irrläror de är. Men grisarna har ju faktiskt ingenting med saken att göra. Eller hur?

Nå, gjort är gjort, och jag gissar att det blir för komplicerat för er att bromsa kampanjen nu under de sista dagarna innan kyrkovalet. Men jag hoppas att detta är något ni tänker på nästa gång - den stora valkampanjen är ju redan igång inför nästa höst.

De 75 miljoner lantbruksdjur som dödas av människor i Sverige varje år har förvisso inte rösträtt, och därför smäller deras behov inte lika högt som vård, skola och omsorg när det gäller att värva röster. Sådan är valkampanjslogiken, det vet jag mycket väl.

Men just av den anledningen måste vi som kan föra de röstlösas talan tala desto högre när vi får chansen. SSU har redan fyllt en viktig roll här - inte minst genom ert principiella ställningstagande mot de pälsdjursfarmer som brutit mot djurskyddslagen i närmare 20 år nu. Det ska ni ha ett stort tack för.

Jag hoppas att SSU inför valet 2006 anstränger sig för att bli en stark kraft för alla förtryckta individer och grupper - även för de systrar och bröder som råkat födas i päls, fjädrar och fjäll. Vi på Djurens Rätt hjälper gärna till i det arbetet när ni vill!

Med vänliga hälsningar,
Per-Anders Svärd
Förbundsordförande
Djurens Rätt

4 kommentarer:

Joacim Persson sa...

Jaha nu är han igång igen med sin guilt-by-association som varken håller ihop logiskt eller stämmer med historska fakta.

Djurrättsismen var och är en central idé i nationalsocialismen. Nazisterna införde en djurskyddslag om vilken man liksom för den nysvenska skröt om hur revolutionerande ny den var. Detta historiska faktum samt det märkliga sammanträffandet att de ledande nazisterna inklusive Hitler var vegetarianer eller det som numnera kallas "veganer" är fakta som Per-Anders Svärd helt bortser från i sin krystade modell. Även dagens nationalsocialister vurmar för vegetarisk kosthållning och är motståndare till pälsdjursuppfödning.

För att dessa djur som "dödas av människor" (hur vill Svärd att de skall dö då?) skall kunna dödas så måste de först födas. 75 miljoner djur föds varje år och det sticker tydligen i ögonen på de djurhatande veganerna.

Det enda Förbundet Djurens Rätt föreslår rörande dessa tamdjurspopulationer är att de skall utrotas, med hänvisning till ett otydligt mummel om att de på något sätt skulle vara "onaturliga". Den som föreslår att den eller den djurhållningen skall "förbjudas", föreslår att de aktuella djurpopulationerna skall utrotas, inget annat.

Precis så motiverade nazisterna sitt fördrivande och sedan utrotning av personer de ansåg inte höra hemma i Tyskland eller Europa: "de hör inte hemma här". Judar och romer fick inte leva i symbios med germaner -- och nu får inte grisar, minkar och kossor leva i symbios med människor. Det är vegologikyrkans kryptonazistiska evangelium; en blåkopia på föregångarna från 30-talet.

Zaida sa...

Som vanligt mycket välgenomtänkt och bra skrivet PeA.

jinge sa...

joacim skrev: "Djurrättsismen var och är en central idé i nationalsocialismen. Nazisterna införde en djurskyddslag om vilken man liksom för den nysvenska skröt om hur revolutionerande ny den var."

Dessutom skrev han i inledningen om guilt-by-association vilket gör den bloggkommentaren till månadens stolpskott.. :-)

Jag tog ut den på skrivare.. :-)

Ronnie Persson sa...

Jag tycker du är ute och cyklar PA, läs min replik här: http://www.fyratrapporupp.se/2005/10/kan-djur-krnkas-verbalt.html