Sidor

lördag, december 31, 2005

Dags för nyårslöften!

Bara några timmar kvar av 2005 nu...

Låt mig passa på att återigen säga Stort Tack till alla er som kämpar för djurens rättigheter. Det år som har gått har redan förändrat världen, och mer blir det nästa år - tack vare er! Djurrättsåret 2005 sammanfattas just nu av några av Sveriges mesta djurrättsförespråkare på Djurens Rätts hemsida.

Mitt nyårslöfte är - som vanligt - att verkställa Djurens Rätts verksamhetsplan. Den räcker förresten för många år framöver.

Jag har också några förslag till nyårslöften för några andra grupper som kanske undrar vad de ska göra för gott nästa år. Här kommer de.

Pälsdjursfarmarnas nyårslöfte

Djurskyddslagen kommer snart att skärpas så att det blir omöjligt att föda upp minkar för deras päls i Sverige. Det är jättebra. Ni har ju brutit mot lagen i 18 år, men nu har ni chansen att bli laglydiga medborgare ni också.

Ett hett tips är ni gör som David Burberry, en före detta pälsdjursfarmare i Storbritannien, som sadlade om till jordgubbsodlare. Som ni ser på bilden kan gamla minkfarmer bli alldeles utmärkta växthus.




Tydligen går affärerna bra för David. Söta frukter kommer alltid att ha en framtid, vilket är mer än man kan säga om den oetiska pälsbranschen. Mode ska vara roligt - inte blodigt. I framtiden kommer alla människor att föredra att gå klädda i sitt eget skinn. Ta chansen att gå från sunkiga pälsgubbar till fräscha jordgubbar under 2006!

Jägarnas nyårslöfte

Ta semester under älgjaktssäsongen och lira Counter Strike istället. Mycket roligare - och vänligare - än att försöka träffa prick på försvarslösa djur. Dessutom gör det inget om ni skadskjuter någon på datorn. Till skillnad från i skogen där tusentals djur varje år träffas av era kulor och får gå en plågsam och utdragen död till mötes.

Och vem vet - vi kanske möter varandra någon sen kväll på nätet. Då får ni chansen att försöka träffa mig med något annat än dåliga argument.

Djurförsökarnas nyårslöfte

Hörni - allvarligt talat: Hur bra är era argument för djurförsöken egentligen? Har ni verkligen tänkt över vad ni håller på med?

Jag har träffat många av er som sysslar med djurförsök. Och det har verkligen slagit mig genom åren hur ointresserade ni är av etiska frågor - ja, närmast blockerade faktiskt.

Inte för att ni är dumma eller så, absolut inte. Ni kan massor av saker. Och när man pratar med er håller ni nästan alltid med om de grundläggande principer som djurrättsrörelsen står för - det vill säga respekt och hänsyn för alla medvetna varelser. Men när det gäller att tillämpa principerna så tar det stopp. Karriärintressena och bidragsansökningarna går alltid före.

Ska ni försöka framstå som intellektuella så följer med detta också ett moraliskt ansvar att ta djurrättsdebatten på allvar. Jag tycker att ert nyårslöfte ska vara att ägna ett par dagar av 2006 åt att verkligen sätta er in i debatten om djurens rättigheter och skärskåda era egna argument.

Och vet du vad? Vill du ha någon att diskutera med så ställer jag upp. Det är bara att maila mig: per-anders.svard@djurensratt.se Erbjudandet är helt gratis under hela 2006. Slå till nu - det gäller faktiskt liv eller död!

Svensk Fågels nyårslöfte

Skriv ut och skicka följande till Per-Anders Svärd, Djurens Rätt, Box 2005, 125 02 Älvsjö:

"Käre Per-Anders,

Härmed bjuder kycklingindustrins branschorganisation Svensk Fågel in Djurens Rätt för att filma transporter och slakt av kycklingar närhelst och varhelst ni önskar.

Vi ser detta som ett viktigt steg i vårt arbete för att främja konsumenternas förtroende för vår industri.

Givetvis vill vi att svenska folket ska få se, i detalj, hur väl utarbetade våra djurskyddsåtgärder är. Numera självdör bara 30 000-40 000 fåglar i kvartalet under transporter och slakthantering, och det är vi självklart stolta över att få visa upp för allmänheten.

Stort tack för er hjälp med att sprida denna viktiga information till alla intet ont anande kycklingkonsumenter!

Med vänliga hälsningar,
M. Donis
Verkställande direktör
Svensk Fågel"

Köttätarens nyårslöfte

Bespara tusentals oskyldiga individer lidande och död med ett enda musklick - beställ eller ladda ner Djurens Rätts vegopaket för nybörjare helt gratis!

Gott Nytt Djurrättsår till er alla!

måndag, december 19, 2005

Ett litet plåster på ett stort sår

Hamburgerjätten McDonald's satsar stort på sin image som barnvänliga. Nyligen sändes tv-reklam för Ronald McDonald-husen för barn som behöver specialistvård. Ronald McDonald-husen har finansierats av den fristående stiftelsen Ronald McDonald Barnfond, vars största bidragsgivare är McDonald's i Sverige.

I reklamen får vi veta att behoven är stora, och att ett Ronald McDonald-hus är "en sorts plåster. Ett litet plåster på ett stort sår."

Nu skulle det förstås aldrig falla mig in att dissa McDonald's hjälp till sjuka barn. Tvärtom. Ju mer desto bättre.

Men jag kan heller inte låta bli att fundera över motsättningen mellan denna filantropiska verksamhet och McDonald's affärsidé - som ju bygger på att sälja köttprodukter, med allt vad det innebär av skräck och lidande för djuren.

"Att bry sig om och hjälpas åt är en del av McDonald’s företagskultur", står det på Ronald McDonald Barnfonds hemsida. Men hur kan dödandet av miljoner djur till hamburgare egentligen kallas för att "bry sig om och hjälpas åt"?

De snabbväxande kycklingar som tvingas leva hela sina liv i sin egen avföring och sedan vid fullt medvetande hängs upp och ner i fötterna på slakteriets löpande band för att få halsen avskuren, tycker nog inte att "bry sig om och hjälpas åt" är en bra beskrivning av McDonald's företagskultur.

Men sådana här välgörenhetsinsatser är förstås nödvändiga för att McDonald's ska kunna framstå som ett ansvarstagande företag. Kanske fungerar det också på många. McDonald's har ju råd att anlita duktiga reklammakare som vet vad som går hem i stugorna. Men för mig känns det verkligen som... tja... "ett litet plåster på ett stort sår".

fredag, december 02, 2005

Är vargen det största hotet mot tamdjuren?


2500 jägare samlades nyligen i Dalarna för att kräva tillstånd att skjuta fler vargar. Vargarna är ett hot mot tamdjuren, heter det.

Men varför är det ingen som ställer den självklara följdfrågan? ÄR det verkligen vargar och andra rovdjur som är det största hotet mot tamdjuren?

Sist jag kollade var det människor som dödade de flesta tamdjur. Över 70 miljoner per år, bara i Sverige.

Där ligger vargen minst sagt i lä. Dess dödande ter sig faktiskt rent amatörmässigt i jämförelse. Det måste vara lite pinsamt för ett så skräckinjagande rovdjur att avslöjas som... tja, värsta tönten.

Om det är något tamdjuren verkligen borde frukta så är det sina "ägare". De människor som bedrägligt kommer med mat varje dag men hela tiden döljer sin baktanke att döda för sin egen vinnings skull.

Visst håller jag med om att det kan vara rätt att döda i självförsvar. Den som blir angripen av ett rovdjur måste tillåtas skydda sig. Människa som djur.

Men vilken chans till självförsvar eller flykt har egentligen inhägnade får och andra djur som utnyttjas av människor? De tycks mig helt utlämnade till både vargars och människors godtycke.

Något större hot mot människor tycks vargen heller inte vara i dagsläget. Så kanske den enklaste lösningen - för alla - är att människor slutar utnyttja tamdjuren och börjar äta vegetariskt?

Då skulle vargen inte ha någon anledning att söka sig till människobygd, och inga tamdjur skulle behöva lida eller dödas i förtid.

En win-win-situation som man säger. För alla utom jägarna så klart.