Veganism betyder att man inte konsumerar djurprodukter. Enkel tumregel: Inga delar av djur eller saker som kommer ut ur djur. Som hudar, kött, mjölk och ägg till exempel.
Veganism uppfattas ofta som en konstig idé. Många tycker att det är något tossigt och helt verklighetsfrämmande. Den här gruppen har som regel inte funderat så mycket på det här med rättigheter för djur. De lever istället precis som de lärt sig att leva i ett speciesistiskt samhälle och tänker väldigt sällan på den saken. Men vi lämnar dem åt sidan för tillfället. (Är du en av dem så finns det mycket annat att läsa på den här bloggen, eller så kan du klicka på till exempel den här länken till Animal Rights FAQ. Där finns svar på alla frågor om djurrätt som du kan komma på, och några till. Eller varför inte tjacka en bok om djuretik i Djurens Rätts webshop? Återkom gärna en annan gång så kan vi snacka om boken.)
Nu tänkte jag istället skriva om en annan grupp som inte nödvändigtvis tycker att veganism är något helt tossigt. Denna grupp är lakto-ovo-vegetarianerna. De vet redan att det ligger något i det där med att ickemänskliga djur är kännande varelser som har rätt till respekt. De vet också att de inte behöver äta kött. Men de fortsätter att dricka mjölk (lakto) och/eller äta ägg (ovo).
Varför då?
En del lakto-ovo-vegetarianer verkar tro att de slutar bidra till dödandet av ickemänskliga djur när de slutar äta deras kött. Men så är det inte. Tvärtom dödas djur som en direkt konsekvens av både ägg- och mjölkkonsumtionen. Så här går det till.
Så här lakto-plågas och lakto-dödas djur
Om du ska kunna köpa mjölkprodukter i affären måste det först komma mjölk ur en ko. Men kon får bara mjölk i juvren om hon får en kalv först. Det hela är en basic däggdjursgrej. Fråga din mamma om du inte tror mig.
Men redan här börjar övergreppen, genom att korna som regel tvångsinsemineras för att bli med kalv. Mjölkdrickare stöder alltså sexuella övergrepp på djur. De betalar för att det ska fortsätta.
Vidare: Efter att kon har levt i fyra-fem år så börjar hon producera mindre mjölk och blir mindre lönsam. Alltså slaktas hon för att ersättas av en ny ko som är yngre och kan producera mer mjölk per foderenhet som stoppas i henne.
En del av dessa ersättningskor är döttrar till de slaktade mjölkkorna. Men mjölkkorna föder också till hälften hankalvar. Dessa producerar ingen mjölk och ger alltså ingen vinst till mjölkindustrin. Därför föds de som regel upp för att dödas för sitt kött. Lakto-vegetarianer köper förvisso inte detta kött, men genom sitt mjölkdrickande subventionerar de ändå köttet och gör det billigare för andra att köpa.
Alltså: Fler djur dödas om du dricker mjölk än om du slutar med det. Dödandet av djur är en direkt effekt av mjölkdrickandet.
Så här ovo-plågas och ovo-dödas djur
Äggen då? Ungefär samma visa.
De hönor som används i dagens äggproduktion är stenhårt avlade för att lägga många ägg - över 300 per år. Och helst stora ägg också. Ni börjar fatta problemet va? Ibland följer faktiskt hönans insida med ägget ut.
Sedan är det allt det där med trånga burar förstås, som de flesta redan känner till. Däremot känner inte många till att så kallade "frigående" hönor som regel bara går "fritt" inomhus i grupper om tusentals med pyttelite yta per individuell höna. Som jämförelse ska nämnas att hönornas förmödrar och förfäder brukade leva i grupper om 20-30 individer. Trängseln i den moderna äggproduktionen leder lätt till stress och aggressivitet. Hönorna sliter fjädrarna av varandra eller börjar hacka på varandra. Beteendet sprids lätt och kan sluta i kannibalism.
En sak till som många inte känner till är vad som händer med tuppkycklingarna som kläcks. För varje befruktat ägg som det kommer en höna ur, så kommer det förstås en tupp ur ett annat. Och precis som hankalvar inte ger någon mjölk så ger tuppkycklingar inga ägg. De är således värdelösa för äggindustrin. Det skulle bara kosta att ge dem mat.
Så vad händer då med tuppkycklingarna? Kom ihåg att de tillhör samma hårt avlade ras som sina mammor. De skiljer sig dramatiskt i storlek från de kycklingar som avlats fram för köttindustrin (så kallade "broilerkycklingar") så det går inte att konkurrera genom att föda upp dem för köttets skull.
Lösningen är enkel. Den kallas "maceration", vilket är ett fint namn för att mala ner nykläckta kycklingar levande.
Strax efter kläckningen sorteras kycklingarna efter kön (vilket är svårt att se när de är så unga, så därför finns det specialtränad personal för sånt på kläckerierna) och sedan åker småtupparna i kvarnen. Ungefär 5 miljoner kycklingar per år dödas på detta sätt varje år. Bara i Sverige. (Uppdatering, april 2014: Idag är gasning den metod som används för att "kassera" hankycklingar i Sverige.)
Alltså: Massor av fåglar dödas som en direkt effekt av att du fortsätter konsumera ägg.
Blev du vegetarian för att plåga och döda djur?
Okej, nu vet alla hur det går till. Frågan är då följande: Blev du verkligen lakto-ovo-vegetarian för att du ville fortsätta att plåga och döda djur?
Jag tror inte det. Jag tror att du blev det till stor del för att du ville sluta delta i djurförtrycket.
Men så blev det alltså inte. Så därför hoppas och ber jag att du tar ett ögonblick till att återigen överväga veganism som alternativ.
En del svarar nu att lakto-ovo-vegetarism är bättre än ingenting. Att det i alla fall är ett steg i rätt riktning. Ja, det kan det vara - i den bemärkelsen att många först blir lakto-ovo-vegetarianer för att sedan gå över till veganism. Så gjorde jag själv, och så gjorde de flesta veganer jag känner.
Men det vore fel att på denna grund stanna upp och nöja sig med lakto-ovo-vegetarism som ett "okej" stadium.
För det första borde det vara uppenbart av det ovanstående att det direkta bidraget till djurens lidande förblir enormt även om man "bara" konsumerar mjölk och ägg. Det går inte att försvara ett övergrepp med att man i alla fall inte gör något ännu värre. (Det är inte okej att jag oprovocerat slår ner dig och sedan försvarar mig med att jag i alla fall inte sparkade på dig när du låg ner.)
För det andra bidrar lakto-ovo-vegetarismen till att upprätthålla idén att djur ytterst finns till för oss att använda som resurser. Samtidigt göder den fördomen att människor inte kan klara sig utan att äta åtminstone några produkter från andra djur.
För det tredje figurerar det ett lurigt feltänkande här som ofta får oss att blanda ihop matfrågan med andra moraliska och politiska frågor. I många andra fall går det nämligen att väga upp något ont man gör genom att också göra något gott.
Till exempel kanske jag slarvar med sopsorteringen ibland, men eftersom jag ytterst sällan kör bil så kan jag argumentera för att min totala negativa miljöpåverkan i alla fall inte ökar dramatiskt. Det gör förstås inte slarvet med återvinningen till en bra grej i sig, men sett i termer av ekosystemens integritet kanske jag inte gjort så mycket skada ändå. Eller om jag är sur och grinig och förolämpar dig idag (taskigt), så kanske du kan tycka att det uppvägs av att jag ber om ursäkt och bakar en kaka åt dig i morgon (snällt). Eller om du tvingar ditt ovilliga barn att gå till skolan idag, så kanske barnet ändå har anledning att känna tacksamhet om några år över att han/hon kan läsa och skriva.
I fall som dessa är gott och ont tämligen relativa ting. Ett större gott kan här ofta uppväga ett litet ont.
Döden är absolut
Med dödande förhåller det sig annorlunda. Döden är inte relativ, den är absolut. Det spelar ingen roll om du dör kött-döden, lakto-döden eller ovo-döden. Döden är oåterkallelig och innebär att den som dödas går miste om alla framtida upplevelser. På det sättet är döden alltid en förlust för alla individer som drabbas av den.
Där många andra dåliga saker vi gör mot varandra ofta kan kompenseras på något sätt, går det inte att kompensera för döden. Om jag dödar dig idag kan jag baka hur många kakor som helst åt dig i morgon, men det gör inte döden ogjord. Den förlust jag åsamkat dig kan inte kompenseras.
Detsamma gäller dödandet av ickemänskliga djur. Det spelar ingen roll att många av dem inte verkar ha några framtidsplaner eller att de inte har någon uppfattning om vad döden är. Döden är ändå en oåterkallelig förlust, ett berövande av något de annars skulle ha haft: en framtid.
Lakto-ovo-vegetarism bidrar otvivelaktigt till dödande av ickemänskliga djur, och därmed till oåterkalleliga förluster för de som drabbas. Dessa förluster är absoluta, inte relativa. De kan inte kompenseras med argumentet "visst, jag dödade några, men jag lät i alla fall blir att döda ännu fler".
Lakto-ovo-vegetarismen må vara normbrytande på en del sätt i dagens samhälle. Men den förblir ändå en del av själva problemet, en del av det systematiska djurförtrycket.
I själva verket kräver respekten för djurs rättigheter ett avståndstagande från allt våld och dödande. Veganism är inget "tillval" för ett litet fåtal som vill vara lite extra snälla mot djuren. Djurrätt börjar i själva verket med veganism. Allt dessförinnan är direkt deltagande i djurförtrycket.
Och det var väl inte därför du blev vegetarian?
106 kommentarer:
Det här är det bästa jag läst på länge! Så otroligt viktigt att människor börjar förstå/acceptera sambanden. Ett oerhört angeläget ämne. Tack!
Veronika
PA Svärd tellin' it like it is!
Ja, det här var verkligen det vettigaste jag läst på länge! Jag hoppas verkligen att är många lakto-ovo-vegetarianer läser detta, för jag kan inte tänka mig att någon kommer på några bra motargument mot detta. Och det gör mig lite stolt över att vara vegan, över att jag redan kopplat sambandet. Att bli vegan är nog det smartaste - men samtidigt det mest självklara - jag någonsin gjort.
Instämmer helt å fullt med föregående kommentarer! Detta var fan i mig det bästa jag läst på länge! Lova att aldrig sluta blogga Per-Anders!
Ja bra! Hacka på folk som du inte tycker lever riktigt lika "rätt" i en värld av totala idioter som inte vill något annat än skövla världen för egen vinning. Vad sägs om lite sammanhållning och acceptans i kampen mot det riktiga problemet. Om vi bara väntar lite och TILLSAMMANS bekämpar/omvänder dom som beter sig värst så kan vi gå vidare med detta senare. Just nu kan jag inte kalla det något annat än kontraproduktivt självrättfärdigande navelskåderi.
Hade jag varit lobbyist för köttindustrin hade jag jublat av att läsa detta, inbördeskrig vegetarianer emellan är det bästa som kan hända dem.
Men jag kanske inte är empatisk nog att utttrycka mig? Rätt skönt att vara dom enda "goda" va, eller hur folk?
Kul att ni kan må bra av att ge varandra en rejäl ryggdunk.
Skärp er
/olov
Jaa... det var jättebra skrivet! Jag vet ju det mesta av detta redan och är lakto-ovo-vegeterian, på väg mot att bli vegan. Men jag måste ändå opponera mig mot att det är värdelöst att vara vegetarian, och att vi inte kan dra nytta av djuren. Så som det ser ut NU vill jag inte det ska se ut, men när jag köper ägg av mina föräldrars grannar som har kanske 10 hönor som får gå ute (när vädret tillåter, så känns det helt ok, det känns bra. Och om det fanns kor som fick leva sitt liv naturligt (gå utomhus så mkt de ville osv) Så skulle det kännas ok att drick deras mjölk ibland.... Problemet är förstås att de inte ser ut så, utom i EXTREMT sällsynta fall... och såklart, mjölken är till för kalvarna och äggen ska bli kycklingar... OCH DJUREN SKA FÅ LEVA FÖR SIN EGEN SKULL! Men detta kommer ju ta ett tag innan det blir verklighet, allt tar sin tid... så ja är stolt "nästan vegan" tills vidare. Men jag jobbar på att bli HEL VEGAN!
Till Olov:
Jag är vegetarian och äter ibland ägg och mjölk. Jag kan säga att detta inlägg har fått mig att inse att jag måste sluta upp med detta och se sambanden med min konsumtion och fortsatt lidande för djuren.
Att jag skulle ta åt mig och opponera mot veganismens argument och starta "inbördeskrig" är bara ett önsketänkande från ditt håll.
Jag delar samma känsla för djurens välbefinnande som veganer men har inte insett sambandet med att äta ägg och mala ner kycklingar, eller kanske inte orkat se sambanden.
Tack vare detta inlägg har jag tagit ett steg närmare veganismen!
Jag skulle dock vilja be Pär-Anders om lite info om skinnindustrin. Jag måste ta ett ställningstagande i den frågan med och behöver uppvaknade fakta. Tack på förhand,
Fati (jur kand)
Tack PA för bra läsning.
Fati: Jag har precis gått över från semi-veg till vegan och har därmed slutat konsumera skinn, ull, silke osv. Jag har fortfarande skor i läder men tanken är att de sakerna som jag redan äger ska bytas ut genom den naturliga slitningsprocessen. Jag har inte råd att springa och köpa massa nya skor för att jag måste slänga mina gamla. Takten på konsumtionen måste minska. Nu snöade jag iväg lite. Men jag lyckar dig önska till i din övergång.
August
Tack P-A för en mycket välskriven artikel.
Olov -- det är synd att du inte ta till dig innehållet i artikeln. Det är mycket bra information. Istället verkar du känna dig attackerat. Oftast är det så när man vet att något är rätt men orkar inte gör det. Se det istället som en utmaning.
P-A: Jag skulle vilja se en lika välskriven artikel mot argumentet:
'om alla blev veganer skulle det inte finnas mark nog åt all mat som skulle behövas'.
Jag har försökt förklara att det inte är sant, men jag tror att du skulle göra det bättre.
mvh
Jen
Tack P-A för en mycket välskriven artikel.
Olov -- det är synd att du inte ta till dig innehållet i artikeln. Det är mycket bra information. Istället verkar du känna dig attackerat. Oftast är det så när man vet att något är rätt men orkar inte gör det. Se det istället som en utmaning.
P-A: Jag skulle vilja se en lika välskriven artikel mot argumentet:
'om alla blev veganer skulle det inte finnas mark nog åt all mat som skulle behövas'.
Jag har försökt förklara att det inte är sant, men jag tror att du skulle göra det bättre.
mvh
Jennifer
Tack P-A för en mycket välskriven artikel.
Olov -- det är synd att du inte ta till dig innehållet i artikeln. Det är mycket bra information. Istället verkar du känna dig attackerat. Oftast är det så när man vet att något är rätt men orkar inte gör det. Se det istället som en utmaning.
P-A: Jag skulle vilja se en lika välskriven artikel mot argumentet:
'om alla blev veganer skulle det inte finnas mark nog åt all mat som skulle behövas'.
Jag har försökt förklara att det inte är sant, men jag tror att du skulle göra det bättre.
mvh
Jennifer
Visst är det så, men det klimaktiska slutargumentet faller ju helt platt då det förutsätter att alla dessa djur som dödas pga industrin annars skulle levt ett prima liv fullt av festliga erfarenheter.. Argumentet håller ju bara i fallet om ...jagade djur där djuren faktiskt skulle funnits till "naturligt". Följer man den logiken är det alltså värre att lägga ned industrin då man berövat 100% av djuren chansen att leva istället för bara den % som nu blir dödade unga. Tyckte det förstörde ett annars faktakorrekt (om än nedlåtande och elitistiskt) inlägg.
@Jen: Då energibortfallet är ca. 99% i ett steg upp i näringskedjan slösas enorm energi på att först olda grödor för att sedan mata djur med dem, för att sedan äta djuren. Om vi istället direkt åt de odlade grödorna skulle det behövas mycket mindre mark för samma energiupptag. Enda undantaget till detta egentligen är där man inte kan odla grödor, men där djur (tex getter) kan äta av den inhemska naturen - i vissa delar av Afrika, tex.
Bra skrivet. Jag förstår hur du tänker och hur du menar. och jag håller med till stor del. Jag är ju själv vegan.
Men när jag var lakto-ovo vegetarian under två år, innan jag blev vegan, så mötte jag ibland på tänket att "bli vegan - allt annat är typ dumt".. det kändes som att jag som vegetarian inte gjorde någon skillnad, utan att det bara var veganer som gjorde det.
Vilket jag tror kan leda till att en del människor inte alls vill kliva in i vego bubblan. För om man inte är villig att helt bli vegan, och det ses som onödigt eller dumt att "bara vara vegetarian" så kanske en del ger upp redan där?
Jag tycker att man ska uppmuntra och berömma även dom som byter ut komjölken mot havremjölk, eller dom som köper veg smör istället för "vanligt smör". Eller berömma dom som äter vegetariskt en dag i veckan :) För även om man inte är "helt perfekt" då, så har man iaf gjort något.
(Nu menar jag inte att du sagt att man inte ska uppmuntra dom som gör den lilla skillnaden, eller så.)
Men visst, det är klart, att man ska vara medveten att man som lakto-ovo vegetarian ÄNDÅ bidrar till död och lidande. För så är det ju. Köttindustrin, mjölk och äggindustrin hänger ju alla ihop.
Jag drog ut väldigt länge innan jag tog steget till att bli vegan. Mycket för svårigheten att få i sig B12.
Bra artikel om man ser på vegetarianism och veganism enbart ur ett djurrättsperspektiv. Vad du glömmer att nämna är att inte alla blir vegetarianer av djuretiska skäl. För mig själv är det övervägande av miljöskäl jag har bannlyst kött, fågel fisk och ägg från kylskåpet. Att den där osten ibland får pryda min smörgås kan ju då tyckas vägas upp av det goda i att skippa allt annat enligt din moralrelativistiska modell.
Bra! Kul att någon vågar ta upp ifrågasättandet av vegetarianism. De flesta vegetarianer vet nog inte om detta. De försöker göra gott och det ska man som vegan inte blunda för. Och det klart att man inte, som vegetarian, bör ta detta som en attack, utan som information =) Jag har nog en "försiktigare" approach mot vegetarianer, men full respekt för detta. Kul =)
Vad skall man leva av om man som jag avskyr allt som har med linser, bönor och soja att göra? Jag håller med om de argument som har lyfts fram i inlägget. Är själv lakto-ovo-vegetarian sedan 15 år tillbaka och har tillbringat ca 10 av dessa åt att försöka lära mig tycka om de tidigare nämnda proteinkällorna, men utan resultat. Så nu äter jag keso, ägg och dricker mjölk för att få proteinbehovet uppfyllt.
Tack för ett ambitiöst och välkommet försök att övertyga, men för djurens skull kommer jag ändå att fortsätta använda en del mejeriprodukter och livsmedel med ägg. Jag ska förklara varför, då jag anser att debatten saknar flera centrala aspekter.
Det viktigaste jag kan göra för djuren är att driva ett effektivt påverkansarbete.
Det näst viktigaste jag kan göra för djuren är att själv avstå från kött och på andra sätt leva miljöanpassat.
Att bli vegan är i jämförelse inte särskilt viktigt för djuren, och har den stora nackdelen att de flesta känner mindre samhörighet med mig, vilket betydligt minskar mina möjligheter att påverka.
En enda måltid kan döda ett eller flera djur. Men att avstå från mejeriprodukter under ett helt liv räddar "bara" ungefär en tredjedels ko, förutom miljöeffekterna och andra sidoeffekter.
Allt liv bidrar till andras död. Till och med i ekologiskt jordbruk dör djur när jorden brukas och fredas.
Att i huvudsak äta veganskt är bra, men det blir konstigt om du är väldigt noga med att precis allt du äter ska vara veganskt, samtidigt som du inte undviker alla produkter av mänskligt slavarbete eller minimerar din miljöpåverkan. Vartenda djur på jorden är hotat av klimatförändringarna och andra miljöproblem.
Är det alltid bäst för djuren att äta veganskt? Är det till exempel bättre att äta genmanipulerad soja från nedhuggen regnskogsmark som fraktats hit med flyg, än att äta lokalt älgkött? Svaret är inte självklart.
Insemination är sexuellt övergrepp på djur?? njaa.... Att sluta äta kött och allt som kommer från djur kommer inte att göra saken bättre, möjligen att man själv mår bättre av det.
Men jag har en fråga. Hur vill ni att världen ska se ut? Ska inga djur avlivas? Ska det inte finnas boskap överhuvudtaget? Tror ni att det är bra??
Ja låt oss samtliga begå självmord så räddar vi världen från allt ont!
Urk, och jag äter allt :P *blä*
Tycker han verkar ha helt rätt. Förstår att de vegetarianer som "gör sitt bästa" blir upprörda, men hey - även köttätare gör sitt bästa, bara det att de fokuserar på annat. (leva, ta hand om barn, sköta sitt jobb, behålla sin relation, överleva jobbiga känslor... never ending story)
Tror inte vegetarianer behöver ta illa upp. Bara se på sig själva och se och hur matvanor färgar djurs livsöden, och ni kan lätt vara tacksamma för att ni faktiskt ser! Var stolta över er själva, men betyder inte att Per-Anders inte har rätt i sin kritik.
Ni som säger att det är splittrar djurrättsrörelsen! Det splittrar inte om inte lakto-ovo-vegetarianer går igång på det med ilska!
Ta ansvar för era reaktioner, är inte sanningen som splittrar utan era reaktioner på det.
F*ck - jag ska gå någon jäkla veganmatkurs, för ni rättskämpande där ute har rätt. Jag bara lyckas inte. Men blev iaf motiverad för de närmaste veckorna, och hey får väl läsa bloggen oftare! men bajs det är svårt...
Intressant artikel! Jag håller med Natali om att det är viktigt att fokusera på det som folk faktiskt gör som är åt rätt håll än att klanka ner på det de inte gör (än). Jag tror annars att risken är stor att man skrämmer bort människor som man med en mer tolerant approach skulle kunna vinna över till ett vegetariskt levnadssätt.
I det stora hela är jag övertygad om att man vinner mer på att den stora massan konsumerar mindre djurprodukter och gör medvetna ekologiska val jämfört med att få människor lever helt "perfekt".
Jag har själv varit lakto-ovo-vegetarian i fem år men har nu börjat äta ekologiskt kött pga anemi och ställer mig därför lite tveksam till hur hälsosam en strikt vegansk kosthållning är.
Hur får du i dig B12 och omega3 tex? De förekommer inte i vegetarisk form (ja linfrön innehåller vissa av omega3 fettsyrorna men inte alla). Som kvinna kan det dessutom vara svårt att hinna kompensera regelbunden järnförlust med endast vegetabilier. Att behöva ta tillskott tycker jag visar på att den kost man äter inte är tillräcklig för att uppehålla god hälsa.
Hur kommer det sig att du inte tar upp ekologiska mjölk- och äggprodukter? Vad jag förstår så skiljer sig djurhållningen då produkterna är kravmärkta.
Angående dödsargumentet fick jag bara en tanke, som kanske var något naiv:
Det som förespråkas är alltså en anpassning till industrin istället för en anpassning av industrin.
Det jag har förespråkat i tidigare diskussioner är motsatsen, och det enda motargumentet har varit pengar; att det är dyrt att ha kött-, mejeri- och äggindustrier mindre, närmare och framför allt skonsammare. Exempelvis, gällande utrymmet, är det emellertid fullt möjligt att ge djur, så som grisar, så pass mycket utomhusareal att de inte använder sig av allt, samt minst lika rymliga inomhusmiljöer som människor har. Detta vet jag eftersom jag har sett det och det är bara ett exempel på åtgärder som är fullt möjliga.
Om jag fattade rätt när jag väl läste på om detta skulle pengaargumentet endast gälla topparna i kött-, mejeri- och äggindustriernas hierarki, och för den stora massan skulle det tvärtom kunna innebära fler arbetstillfällen. Här kan EU komma in och peta och göra lite nytta för en gångs skull, införa standarder och annat som de annars gillar att göra. Och som redan framkommit ser jag inte heller någon anledning att utesluta köttätare ur detta arbete mot det bättre, trots att de kan betraktas som oliktänkande.
Eller så skriver man ett blogginlägg där man angriper "lakto-ovo-vegetarianer" - medmänniskor i de egna leden.
Det är ett stort fel på industrierna i deras nuvarande form, och om det inte är något fel på ägg och mjölk i sig är det fortfarande industrierna man ska angripa, anser jag. Det går självklart att ha kvar dem utan tvångsinseminering och könsutrensning (läste t.ex. aldrig att pigan Lina tvångsinseminerade några kor i Lönneberga). Att skära ner - eller helt avlägsna - kött och andra animaliska produkter från sin kost är naturligtvis bra det också.
"Lösningarna finns; allt som fattas är politiska beslut", som det numera sägs angående energifrågor. Detsamma gäller här.
Helhetsperspektivet:
"Att bli vegan är i jämförelse inte särskilt viktigt för djuren, och har den stora nackdelen att de flesta känner mindre samhörighet med mig, vilket betydligt minskar mina möjligheter att påverka."
Kan du ge konkreta exempel på hur veganism skulle försämra effektiviteten i ditt påverkansarbete? Om någon du träffar har en konstig "veganfobi" så kan du väl i det fallet bara ljuga och säga att du är laktoveg. Du behöver inte dricka mjölk för det.
Helhetsperspektivet:
"Är det till exempel bättre att äta genmanipulerad soja från nedhuggen regnskogsmark som fraktats hit med flyg, än att äta lokalt älgkött?"
Vilka sojaprodukter på svensk marknad är tillverkade och fraktade på det sättet? Svenska djurindustrier är de absolut största importörerna av sydamerikansk soja till Sverige idag. Sojan blir djurfoder i köttindustrin.
köttätande veterinärstudent:
"kommer inte att göra saken bättre, möjligen att man själv mår bättre av det."
Vad menar du med "saken" och "bättre"? Att djur inte längre dödas på min beställning tycker jag är en förbättring.
Linnea:
ett lästips är veganhealth.org. B12 finns som tillskott på närmsta apotek. Många matprodukter innehåller tillskott, t o m salt (tillsatt jod). Tillskott är en viktig del i varje lands folkhälsoarbete. Näringsmässigt spelar det ingen roll om B12 fås genom ett smidigt tillskott eller om du först fängslar och dödar ett djur och får B12 genom att äta delar av djurets kropp. Men för djurets rätt att inte dödas spelar det stor roll.
Finns det något ekologiskt sätt att döda en ko på? Hur är det mindre illa för offret?
Strålande och klockrent. mer sånt här till den offentliga samhällsdebatten!
Intressant, motbjudande, men inte klockrent. Vad med KRAV-märkning? Och det är lite märkligt att arguentera om att morden är fel för att de berövar offren upplevelser, när man strävar efter en samhällsordning där de inte skulle fötts överhuvudtaget.
Jag är köttätare. Jag gillar att äta animaliska produkter. Jag dödar till och med själv djur som jag sedan tillagar och äter.
Jag orsakar mindre lidande för djur en de klantskallar som släpper ut minkar i det fria.
Kliv ner från de höga hästarna.
Nån kommenterade här att man inte skulle klaga på vegetarianerna "för dom gör iaf NÅGOT".
kanske kan tyckas va sant, men jag håller inte riktigt med.
i dagens samhälle (i städer i Sverige) är det inte svårare att vara vegan, än att vara vegetarian. så vill man inte ta del av djurindustrin, köp sojamjölk, låt bli bröd med skummjölkspulver osv osv.. svårare än så behöver d inte vara.
Anonym köttätare:
Oj, du övertygade mig. Jag ska genast sluta med veganismen och börja jaga och fiska och klä mig i skinn.
En fråga bara: hur kopplar du kostval till kriminalitet? Och hur förklarar du att majoriteten av kriminella är köttätare?
Din mamma måste vara stolt över dig.
jenhul: Jag är 90% vegan, äter ost utan löpe och får i mig ägg via qourn.
Ju mer man kan minimera det totala förtida dödandet av djur, desto bättre. Om alla köttätare började ta en, eller ett par köttfria dagar i veckan skulle det minska det totala förtida dödandet av djur med 15-20 %. Bara det skulle vara ett stort steg framåt.
Om alla var lakto-vegetarianer så skulle det vara ett ännu större steg framåt. Om alla var veganer så skulle det vara ännu bättre.
Man får inte andra människor att ta de första stegen genom att begära 100 % av dem från början. Attityden allt eller inget leder bara till att en massa människor fortsätter att göra ingenting och att de som gör något känner sig otillräckliga.
Det här var väldigt jobbigt att läsa. Jag är vegetarian av exakt de skäl du radar upp: Ja, jag trodde det var bra gjort av mig och att färre djur dog.
Klart jag skulle vilja bli vegan, men övergången dit är ju inte precis enkel. Just nu behöver jag inte vara "Vegetarianen!" utan kan funkar rätt normalt i sociala sammanhang, på restaunganger etc. Behöver inte laga så mycket specialmat osv. Det känns väldigt svårt att sluta med mjölk och ägg. Jag har förmånen att få handla på en affär där äggen är från höns frigående utomhus (ingen information om vad som händer med deras småtuppar dock) och kan handla mjölk som är ekologisk och lokalproducerad och där 8 kr per liter går direkt till bonden. Men nu känns ju till och med det lite sådär. Jobbigt. Nu vet jag inte vad jag ska göra.
Alla gör skillnad, även de som väljer att äta vilt eller väljer omsorgsfullt i köttdisken. Sen beror det givetvis på vad man vill uppnå...personligen har jag inget emot att vi lever tillsammans med djur både som nyttodjur (t ex ägg-, mjölk- eller t o m köttproducenter). Dessutom har jag sällskapsdjur som är av rovdjursart, och som givetvis utfordras med det som är naturligt och hälsosamt för arten. Jag undrar faktiskt över just detta med sällskapsdjur, det borde man inte kunna ha som vegan, eller?!
Matte
Hej Anders
Bra formulerat och sant!
MEN:
"Det spelar ingen roll att många av dem inte verkar ha några framtidsplaner eller att de inte har någon uppfattning om vad döden är."
Olyckligt formulerat då det låter (eller kan 'användas') som om detta vore fakta!
Självklart har alla varelser 'framtidsplaner' annars dör de!
De är ej endast ätande maskiner!
Och självklart har de en uppfattning OM döden annars skulle de även då dö ut då de annars inte kan skilja på (dödlig) fara och icke fara!
Det är avgörande att vara noga även med sådana här detaljer i text om t.ex. djurrätt då det annars lätt tas som 'fakta' ELLER används av andra 'som om' andra djur vore enbart ätande maskiner osv. Detta ger folk en halv 'utväg' dvs. "Det är ju inte såå farligt ändå, de är ju bara 'djur'"
Men annars bra skrivet!
Mvh
/Mattias
Klockrent inlägg. Ska börja följa din blogg, P-A.
Och för att bidra lite mer svar på tal:
"Jag orsakar mindre lidande för djur en de klantskallar som släpper ut minkar i det fria.
Kliv ner från de höga hästarna."
Här har vi den gamla vanliga, desperata "dra-alla-veganer-över-en-kam"-metoden.
Att vara vegan innebär att tänka bortom sig själv och sina egna ytliga intressen. Det innebär att våga visa medkänsla och empati, inte bara för djur utan för andra människor. Att släppa ut minkar har ingenting med veganism att göra och det visar bara på extrem fördomsfullhet att påstå det. Om det är elitistiskt enligt dig att bry sig om andra varelser och agera utifrån detta så tycker jag synd om dig. Verkligen.
Och vad gäller att sitta på höga hästar så finns det ingen tillstymmelse till elitism eller arrogans i P-As inlägg. Han presenterar fakta. Det är du själv som sätter veganer på "höga hästar". Säger alltså mer om dig själv än om veganer.
"Jag har själv varit lakto-ovo-vegetarian i fem år men har nu börjat äta ekologiskt kött pga anemi och ställer mig därför lite tveksam till hur hälsosam en strikt vegansk kosthållning är.
Hur får du i dig B12 och omega3 tex? De förekommer inte i vegetarisk form (ja linfrön innehåller vissa av omega3 fettsyrorna men inte alla). Som kvinna kan det dessutom vara svårt att hinna kompensera regelbunden järnförlust med endast vegetabilier. Att behöva ta tillskott tycker jag visar på att den kost man äter inte är tillräcklig för att uppehålla god hälsa."
Dina näringsbrister har ingenting alls med veganism att göra, vegansk kost i sig är allt annat än bristfällig. Jämför du köttprodukter och vegetariska motsvarigheter sida vid sida via t.ex. livsmedelsverkets databas så ser du svart på vitt att de vegetariska källorna oftast bräcker de animaliska.
Däremot är det nog vanligt att vegetarianer/veganer inte läser på och övar tillräckligt på att laga fullgod kost, och då får man brister. Dessa brister förekommer minst lika ofta hos folk som äter "vanlig" kost eller mycket halvfabrikat t.ex. Det är inte bara veganer/vegetarianer som äter/bör äta kosttillskott.
Generellt sett så är dagens industriella och processade mat näringsfattigare, och det är det som är orsaken till att man kan behöva tillskott. Det har inget med vegetarisk kost att göra, det har med kost i allmänhet att göra.
Järn finns i -överflöd- i bönor, kikärtor och mörkgröna bladgrönsaker. Äter du dessa regelbundet så får du inte anemi. 100% garanterat.
Omega 3 får man i sig hur lätt som helst genom en matsked linfröolja, eller genom algtillskott. (Det är från alger som fiskar får sitt omega 3. Skip the middle man/fish.)
B12 är inget "animaliskt" ämne. Det skapas av bakterier som lever naturligt i jord. Förr i tiden fick människor i sig tillräckligt via grönsaker som man tagit direkt ur jorden. Idag är processen från jord till matbord så pass att B12 inte når fram. Men det finns i kött för att...well det är likdelar. Bakterier frodas i likdelar. När djuret dödas sprids dessa bakterier från tarmsystemet ut i muskelvävnaden och blodet och hamnar på så sätt i köttet. Och matbutikernas plastförpackade kött är allt annat är fräscht, det inser man om man tänker efter. Det finns en anledning till varför man behöver "färga" köttet så att det ser aptitligt ut. Förruttnelseprocessen börjar omedelbart efter att djuret slaktats.
Man kan också få i sig B12 genom att käka avföring. Eller finns det tabletter. Likdelar. Bajs. Tabletter. Hmmmm... Tror jag väljer tabletterna. ;P
Fantastiskt inlägg! Jag önskar att fler sätter sig in i kött- och mejeriindustrin och då kan förstå hur fel det är.
Hej och tack för alla kommentarer - det är nog rekord för den här bloggen.
Jag får förhoppningsvis återkomma med lite mer specifika svar på några frågor senare. Här kommer några länkar så länge.
Allmänna frågor om djurrätt: Se länken till Animal Rights FAQ i texten.
Frågor om näringslära: http://www.vegansociety.com/lifestyle/nutrition/
"Om-vi-inte-åt-upp-djuren-skulle-de-inte-finnas-alls-och-det-vore-elakt"-argumentet: http://peranderssvard.blogspot.com/2006/02/argument-nr-2-om-vi-inte-t-upp-djuren.html
Allmänna argument om att bättre djurskydd är en lösning: http://peranderssvard.blogspot.com/2008/03/djurfrtryck-utvas-i-djurskyddets-namn.html
Mat, miljöpåverkan, resursåtgång, klimat: http://www.rattvismat.nu/
Se dock även detta angående miljöargumentet:
http://peranderssvard.blogspot.com/2010/09/det-handlar-inte-om-miljon-monbiot.html
Att bli vegan:
http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/material/order/vegoland.pdf
http://www.vegansociety.com/become-a-vegan/how-to.aspx
Hur du lagar vegansk mat: Idag finns det hur många veganska recept och matbloggar som helst på nätet. Googla dina favoritrecept och lägg till "vegan" eller "vegansk" så är chansen stor att någon redan har hittat på en smakfull variant utan djurprodukter.
Någon gillade inte bönor. Men försök då inte äta dem som de är utan prova att göra hummus eller någon form av bönpastej. Testa marinerad tofu - finns i många varianter. Prova olika varianter av sojakött: färs, grytbitar, korv, burgare, osv. Även nötter innehåller mycket protein och funkar bra att göra pastejliknande pålägg av.
Ni som har andra favoritlänkar som kan hjälpa till att svara på de frågor som ställts får gärna lägga in dem här också.
Hälsningar,
Per-Anders
Du som skrev att du dödar djur och orsakar mindre lidande än de "klantskallar som släpper ut minkar"
ALLA MINKAR GASAS IHJÄL FÖR ATT BLI PÄLS PÅ EN PÄLSFARM. DET ÄR LIKSOM DET PÄLSFARMSÄGARNA TJÄNAR PENGAR PÅ - ATT DÖDA MINKAR.
Är man så trög så man inte fattar det? Nu har iaf en del minkar chansen till att leva, vilket de garanterat inte skulle göra annars!
Fin text!
Jag borde bli vegan.
Jag brukar till exempel inte vilja konsumera choklad eller bananer som inte är Fairtrade.
Jag vill såklart inte stödja ett företag som ger arbetarna orättvist underbetalt och usla arbetsvillkor. Men på samma sätt borde det vara ännu värre att stödja en industri där arbetarna systematiskt låses in och mördas.
Han som skrev detta skulle jag vilja anklaga för att vara färg blind. Mejeri industrin behöver inte vara ondskefull mot djur, men det är den idag , det är det vi skall ändra på.
Ekologiskt/biodynamiskt mejeri funkar inte alls så som han beskriver det.
Jag tycker att veganer idag uppenbarligen inte menade att vara, då de måste ta tabletter för att få i sig rätt näring. Då är det något fel, enligt mig.
Det här var nog det mest sekteristiska jag läst sen Ratatosk(r). I Per-Anders Svärds bubbla av perfekt vegansk renhet känns det säkert värt att lägga energi på att kritisera människor som faktiskt försöker göra något, även om det är aldrig så lite. För min del får jag bara trötta nittiotals-pkvibbar.
Det är jobbigt och normbrytande som det är att vara vegetarian. I vissa sammanhang helt socialt oacceptabelt. Jag har varit vegan och djurrättare sen jag var sexton (är 31 idag), så tro mig, jag vet.
Antingen kan vi skuldbelägga människor som inte är perfekta men åtminstone försöker, vilket är ett enkelt recept på att skapa misspepp och tappade sugar.
Eller så kan vi lägga vår energi på att kritisera djurindustrin och att skapa förutsättningar för att göra övergången till veganism enkel och självklar för de som är beredda att ta steget. Det gör man inte med pekpinnar och sektmentalitet.
Hej!
Här kommer några ord om de återkommande anklagelserna om elitism och sekterism i kommentarerna ovan.
Vad är det egentligen som är "sekteristiskt" med att en djurrättare förespråkar veganism? Är det inte det vi alla borde göra?
I den här texten presenterar jag bara det uppenbara: att lakto-ovo-vegetarism plågar och dödar djur. Och eftersom jag tror att de flesta ovo-lakto-vegetarianer egentligen inte vill delta i detta så föreslår jag att de bör överväga veganism. Borde inte alla djurrättare vara angelägna att göra samma sak?
Angående min "bubbla av perfekt vegansk renhet" så är den ganska okomplicerad. Jag köper inte djurprodukter, jag försöker ibland förklara för andra människor att de inte heller borde göra det, och jag skriver ibland om varför jag tycker att detta är en rimlig och okontroversiell hållning.
Om detta är "perfekt vegansk renhet" så tackar jag för berömmet. Den perfekta renheten var i så fall betydligt lättare att uppnå än jag hade trott, och det känns skönt att redan vara där så jag slipper tänka så mycket på det i fortsättningen.
Om min perfektion nu ändå skulle ha råkat stryka någon mothårs så ber jag om ursäkt. Min avsikt var faktiskt inte att blända med det faktum att jag är oändligt mycket bättre än dig och alla andra människor som någonsin har vandrat på denna jord.
Jag försökte snarare säga något ganska enkelt. Nämligen att jag tror att du som läsare på ett eller annat sätt redan anser att det är fel med våld och dödande. Och eftersom konsumtion av djurprodukter leder till våld och dödande kanske du redan upplever att du borde sluta delta i det hela. Det kan du göra genom att bli vegan. Och det är faktiskt inte så svårt. (Forts.)
Om någon nu surnar till och säger att "vafan man kan ju inte hålla på att kräva allt sådär och gnälla på dom som faktiskt försöker göra något" så vill jag betona att jag inte alls kräver "allt".
Jag säger bara att ett minimum av respekt för andra kännande och medvetna varelser borde medföra att man inte till vardags betalar för att de ska hållas inspärrade och dödas. Det är inte "allt", utan högst genomförbart.
Om någon lakto-ovo-vegetarian blir provocerad av detta konstaterande så tror jag faktiskt inte att det beror på mig. Om du redan håller på att brusa upp av indignation när du läser det här så beror det nog mest på att jag sagt något som du redan visste och som ger dig dåligt samvete.
Är du redan lakto-ovo-vegetarian så känner du redan igen den reaktionen från köttätarna i din omgivning. Du vet de där situationerna när du inte alls är påflugen eller kritisk utan bara i tysthet beställer vegetarisk mat när alla andra väljer kött, och pang så är de över dig med en störtskur av verklighetsfrämmande anklagelser om att Hitler var vegetarian (vilket han inte var), att du inte får i dig tillräckligt med protein (vilket du uppenbarligen får), att maten skulle ta slut om alla blev vegetarianer (när det är tvärtom eftersom köttätarna låter mata miljarder djur med med oändligt mycket mer vegetabiliskt protein än alla världens vegetarianer någonsin har ätit tillsammans), och så vidare. Men inget av detta har förstås med dig att göra. Du försöker ju bara äta och har inte sagt någonting. Det som händer är att köttätarna hör rösten av en inre vegetarian som säger att de gör något fel. Din roll är bara att du har aktiverat den provocerande inre rösten. Precis som mitt inlägg har gjort hos dig just nu. (Forts.)
Den rösten kan hanteras på två olika sätt. Det första sättet är försöka tysta din inre röst genom att skrika åt mig. Till exempel kan du bli förbannad över att jag som djurrättsförespråkare gör något så urbota jävla dumt som att förespråka djurrätt. Go ahead och skriv av dig i en kommentar om hur korkat och orealistiskt det är. Det blir säkert något helt nytänkande som vi veganer inte har hört hundra gånger förr. Eller så kan du gråta och skriva exempelvis "fyfan vad okänslig du är, jag som älskar djur så himla mycket och verkligen försöker göra något och så kommer du och säger att jag inte duger." Men jag har inte sagt att du är en usel människa. Jag har bara sagt att du kan välja att delta i usla handlingar eller låta bli. Det är det som är utmaningen. Det är ansvaret du slåss emot, inte mot mig. Och ansvaret försvinner inte heller för att du stämplar mig som elak och okänslig.
Det andra alternativet är att lyssna på den där inre rösten, för den har kanske en poäng ändå.
En del som läste inlägget tycks (tro det eller ej) ha gjort just det och faktiskt bestämt sig för att skippa komjölken och äggen och bli veganer. Wow! Det är ju precis hur coolt som helst! Jag blir superglad över att jag har skrivit något som fått den effekten.
Och av inläggets spridning att döma verkar det som om ganska många andra veganer där ute också blev glada över att detta äntligen sades. Kanske fattar några av dem också mod och gör ytterligare en liten ansträngning för att sprida veganismen efter att ha läst detta. Och kanske övertygar de i sin tur någon annan i morgon.
Alltså: Efter att ha läst det jag skrev verkar några personer ha bestämt sig för att bli veganer. Ytterligare några fick ny information att grubbla vidare över och diskutera med andra. En tredje grupp kände sig styrkta i sin vilja att förespråka veganism.
Jag är faktiskt hur nöjd som helt med det resultatet. Och jag vill påpeka att jag inte gjorde allt själv. Om inte Djurens Rätt hade retweetat länken till bloggen, och om inte Djurrättsalliansen och en massa veganvänner hade spritt texten via Facebook så hade mycket färre läst den. Men nu var de modiga nog att skicka budskapet vidare när det redan var uttalat. En superenkel handling, men den gav alltså flera nya veganer som resultat.
Om vi ska dra några slutsatser av av detta så kan det knappast vara att vi djurrättsförespråkare borde tala mindre om veganism. Ja, det är klart att några gnäller, men så är det alltid. Istället borde vi fråga oss varför vi inte pratar om veganism oftare. För det säkraste sättet att se till att veganismen inte främjas förblir ju ändå att inte prata om den, att inte göra den till ett alternativ, att inte förklara, att inte sprida information. Någon gång måste vi djurrättare faktiskt sluta med denna ständiga självcensur. Speciesismen är stark nog som samhällsideologi utan att vi ständigt spelar med i att förminska och förringa djurförtrycket.
Ursäkta mig, men angående att veganer inte är menade att vara (för att något har gått fel när man behöver ta tabletter) :
Jag är vegan sedan tre år tillbaka. Jag har aldrig tagit en enda tablett. Jag har aldrig haft någon bristsjukdom. Jag har aldrig varit så frisk i hela mitt liv. Jag har aldrig känt mig så fräsch, pigg och glad som nu. Jag har aldrig haft så ren hy, så smidig kropp och så rörliga leder. Däremot äter jag nästan enbart färsk frukt, grönsaker, nötter och frön. Hur förklarar du det?
/ Alessa
Ja, det är en vanlig ursäkt köttätarna använder när de försöker glorifiera sig själva. "Behöver man äta tabletter så är något fel"
Hur många tabletter äter du själv? När du har ont i huvudet, halsbränna, förkylning, träningstillskott och allt det där som -alla- människor äter, veganer eller ej?
Hur förklarar du att Apoteket även har "Mitt Val Man" och "Mitt Val Sport" och "Mitt Val Familj"? Och att helt vanliga köttätare och mjölkdrickare drabbas av benskörhet och järnbrist?
Ja, det är ett mysterium. Sorry, veganer har inte monopol på näringsbrist, snarare tvärtom.
Jag förstår att många vill göra det lätt för sig. Det är lättare att kategoriskt välja bort några livsmedel än att skaffa sig en faktisk uppfattning om hur en hållbar produktion av detta livsmedel kan gå till.
Jag kan också förstå att man är emot dödandet av djur. Vill man inte döda andra levande varelser (utom växter, svampar, alger, bakterier och arkéer) så är det väl okej, men det är däremot inte rätt att säga att all ägg- och mjölkproduktion kategoriskt är fel. En stor del av den är det, men lösningen består inte i att helt bojkotta dessa livsmedel, utan att engagera sig tillräckligt för att välja rätt producenter. Mjölkboskap är till exempel en av de viktigaste faktorerna när det gäller att bibehålla biologisk mångfald i gamla jordbruksmarker. Nu produceras förvisso en ganska liten del av all mjölk på detta sätt, men om man bojkottar industrin urskiljningslöst ger man inget stöd till de producenter som faktiskt arbetar på detta sätt. Följden blir att de får lägga ner, att kulturmarkerna växer igen och att arter som anpassat sig till dessa förhållanden dör ut. Det kan rimligtvis inte heller vara det man är ute efter som vegetarian. Det finns också tidigare vanliga lantboskapsraser som också är utrotningshotade. Det här är inte djur som en gång sprungit omkring vilt i skogen, det här är djur som samevolverat med människan, som levt i ett symbiotiskt förhållande med människan.
Min poäng är att det inte är svart eller vitt. Texter av det här slaget är bra för att uppmärksamma folk på saker de kanske inte velat låtsas om, men målet borde vara att man själv funderar över vad man äter, själv tar reda på hur det produceras och bildar sig en uppfattning utefter det. För allting produceras inte på samma sätt. Ta reda på vad ni äter, i stället för att förlita er på doktriner!
Om man ska vara riktigt petig så bidrar även veganer till massmord av ett flertal djurarter.
Jag tänker främst på alla dessa små varelser som har sina bon och hålor under eller i nivå med marken. Åkersork, grodor, ormar, ödlor, insekter av alla möjliga slag, mullvadar, kaniner och vissa typer av fåglar. Hur många av dem går åt när en skördetröska drar fram över åkern?
Flera hundratusentals smådjur stryker med årligen för att folk ska få sina cerealier, rotfrukter och grönsaker. Var är deras hemsidor och affischer?
Just det ja, det är bara synd om de vackra djuren.
Självfallet finns det en mycket förståndig poäng i argumentet "Jo, men de djuren levde i alla fall i frihet tills de dog, det kan inte jämföras med djur som föds upp för att slaktas!" men, låt oss då tänka efter ännu ett steg. Rättfärdigar det verkligen handlingen?
Hur stort, eller gulligt, ska ett djur vara för att betraktas som värdefullt nog?
Missförstå mig rätt, att bli vegan är ett val som utan ens ett uns av tvekan ska respekteras. Däremot så ber jag er alla; visa samma respekt för de som, av vilket skäl det än må vara, inte väljer att gå samma väg.
Med predikningar, hatpropaganda (Vilket jag, uppfriskande nog, INTE hittade ens ett spår av här på bloggen. Det är bara ett exempel ur vardagen i allmänhet.) och fingerpekande kommer ingenting någonsin att leda till något positivt, bara större och djupare klyftor mellan "dem" och "oss".
Somliga anser helt enkelt inte att det finns något fel med att äta djur. Det är bara så det är. Acceptera det.
Med de orden ber jag att få tacka för mig. Adjö, bloggare och kommentatorer!
Som lakto-ovo vegetarian kände jag mig först provocerad. Så började jag fundera på motargument, men kunde faktiskt inte komma på några som var bra. Så nu tänkte jag i varje fall lägga av med/byta ut mjölkdrickandet i ett första steg (vilket jag brukar dricka 1 liter om dagen av i vanliga fall).
Hej P-A,
Tycker det är bra att du belyser detta, däremot så tycker jag du använder en onödigt hård ton.
Jag strävar själv mot att bli vegan, jag tycker i grunden om konsekvens och ansvar.
Därför vill jag ställa dessa frågor.
1. Kör du bil, eller använder andra kommunikationsmedel som dödar så många djur?
2. Om du eller någon nära anhörig (barn t ex) till dig skulle bli så akut sjuk att denne behöver medicin, där djur har används i medicinska experiment för att utveckla den, skulle du vara konsekvent då att inte använda det?
Mvh/ VJ
Hur kan det vara fel att vara vegan? En vegan har gjort ett aktivt val att avstår från konsumptionen av djur.
Hur kan det någonsin vara rättfärdigat att döda/äta djur eller djurprodukter när man vet att man beställer lidandet, fångenskapet och dödet i förtid av någon varelse? I dagens samhälle finns det bra alternativ som inte fanns tidigare.
Jag tror att skillnaden är att veganer har gjort ett medvetet val medans icke-veganer har bara gjort som man alltid har gjort utan att ifrågasätta det. Och vegetarianer har gjort ett val men kan tycka att det är jobbigt att ta det nästa naturliga steget.
Det är alltid svårt att se på och försvara ett beteende som man inte själv har tänkt igenom utan ärvt. Samma gäller religion, uppfostran, syn på kvinnor/män.
Vi har kommit långt i många av dessa områden men har långt att gå tills vi sluta med krig och dödandet av djur.
Varför inte säga -> 'jag har inte kommit så långt i min etisk utveckling än' istället för att hitta på ursäkt och anklagar veganer för petiga saker. Och om det låter 'holier than thou' jag är ledsen.
Jag tror att P-A Svärd har gjort ett medvetet aktivt val att bli vegan och inser att det nästa naturliga saken han kan göra för att hjälpa djuren är att berätta för andra hur han tänker. Detta kan uppfattas som 'jag är duktig och ni är inte duktiga' men jag förstår att med information kan man göra klokare val.
Jag växte upp på ett bondgård och tyckte att det var naturligt att djur slaktades. Jag fick information av djurrättsaktivister när jag gick på uni men jag var inte redo för att sluta med kött då. Många år senare blev jag vegetarian, och några år senare successivt vegan genom att byta ut först mjölk och sedan ägg. Nu tycker jag att det jag kan göra för djuren är att vara aktivt i Djurens Rätt och informera folk om djurens situation i dagens samhället och vilka alternativ som finns. Sedan kan man göra ett eget val eller inte.
Fortsätt debattera -- det är ett bra sätt att få nya perspektiv.
A: "Mjölkboskap är till exempel en av de viktigaste faktorerna när det gäller att bibehålla biologisk mångfald i gamla jordbruksmarker. Nu produceras förvisso en ganska liten del av all mjölk på detta sätt, men om man bojkottar industrin urskiljningslöst ger man inget stöd till de producenter som faktiskt arbetar på detta sätt. Följden blir att de får lägga ner, att kulturmarkerna växer igen och att arter som anpassat sig till dessa förhållanden dör ut. Det kan rimligtvis inte heller vara det man är ute efter som vegetarian."
Målet biologisk mångfald kan realiseras utan att döda kor och stjäla deras mjölk. Ett alternativ är att vi som samhälle lägger tillräckliga resurser på att låter icke sönderavlande s.k. lantraser av kor och andra djur leva fritt i klassiska betesmiljöområden, hela sina liv. Samtidigt som vi äter vegankost.
Anonym: "Flera hundratusentals smådjur stryker med årligen för att folk ska få sina cerealier, rotfrukter och grönsaker. Var är deras hemsidor och affischer?"
http://www.animalvisuals.org/data/1mc/
Anonym: "Just det ja, det är bara synd om de vackra djuren." ... "Hur stort, eller gulligt, ska ett djur vara för att betraktas som värdefullt nog?"
Ingen här har argumenterat för gullighet som moraliskt kriterium. Det hittar du på helt själv.
Anonym: "Däremot så ber jag er alla; visa samma respekt för de som, av vilket skäl det än må vara, inte väljer att gå samma väg."
Nej, förtryck förtjänar inte respekt.
Här är en till bra länk som behandlar det faktum att åkerlevande djur dödas vid skörd:
http://unpopularveganessays.blogspot.com/2008/01/do-vegans-violate-animal-rights.html
Jag åt chickennuggets idag och det var gott :) Imorrn blir det köttbullar och spagetti.
Men äter mycket grönsaker också, men får dåligt samvete att jag äter upp djurens mat.
Undrar varför Lejon tex inte slutar upp med dumheter att äta kött.
Jag äter kött främst för att det är gott och för att jag är lat. Om tex McDonalds enbart hade haft veganalternativ som är goda hade jag antagligen inte brytt mig om tex Hamburgare försvann.
Kommer nog antagligen vara köttätare resten av mitt liv.
Undra vad herr Svärd anser om oss köttätande människor som faktiskt funderat en hel del på det här med djurrätt? Och som faktiskt varit veganer men kommit fram till att spieciesism inte är så dumt ändå?
"kommer inte att göra saken bättre, möjligen att man själv mår bättre av det."
Vad menar du med "saken" och "bättre"? Att djur inte längre dödas på min beställning tycker jag är en förbättring.
Djur dör inte på någon speciell människas beställning. Djur dör för att vi människor är gjorda för att äta kött. Vi har ätit kött i all evighet. Det är naturligt att äta kött. Själv håller jag mig huvudsakligen till kött som jag vet kommer från ett bra ställe.
Påminner igen om The Animal Rights FAQ som en bra resurs för svar på frågor. Jag tror inte att FAQ:n har uppdaterats speciellt mycket de senaste tio åren (men det har ju i ärlighetens namn inte frågorna och invändningarna heller). Det börjar bli dags att göra en uppdaterad variant på svenska känner jag, men det hinner jag inte nu. Den som klickar på länken finner i alla fall mer eller mindre fylliga svar på så gott som alla ovanstående frågor.
The AR FAQ är fullt med cirkelargument och argument som misstar sig själva föra axiomer. Till och från visar den också på en otroligt idealistisk världsåskådning. Gott nog åt en liberal. Inte gott nog åt en kommunist.
köttätande veterinärstudent:
"Djur dör inte på någon speciell människas beställning. Djur dör för att vi människor är gjorda för att äta kött. Vi har ätit kött i all evighet. Det är naturligt att äta kött. Själv håller jag mig huvudsakligen till kött som jag vet kommer från ett bra ställe."
Utbud och efterfrågan.
Det du säger därefter finns det bra svar på i texten Per-Anders länkar till.
Vad är ett "bra ställe"? Jag hoppade till när du skrev huvudsakligen. Betyder det att du även betalar för att djur ska hållas fångda och sen dödas till kött på vad du själv redan vet är ett "dåligt ställe"?
Detta resonemang riktas fortfarande endast till en grupp inom minoriteten 'människor som inte äter kött', och uppmuntrar till en anpassning till industrin.
Detta istället för att rikta sig till alla, inklusive köttätare, genom att uppmuntra en anpassning AV industrin.
J: hur är det en "anpassning till industrin" att avstå mjölk helt och inte ge förtrycket en enda krona?
"uppmuntra till anpassning"
Om du läser några av de andra texter Per-Anders skrivit här så är en röd tråd de problem som sådan reformism dras med.
Istället för att kämpa för att industrin ska anpassa sig så låter man industrin anpassa en själv, dvs att man bojkottar den. Och även om det är en gest i sig är det ju inte som att industrin kan känna sig som ställd inför ett ultimatum, eftersom att inlägget här riktar sig till en alltför liten minoritet.
J: Du missförstår min ståndpunkt. Jag förespråkar att industrin ska avskaffas. Helt och hållet. Genom att vi slutar delta i djurförtrycket. Ett "anpassat" djurförtryck - antingen i form av reformer i djurhållningen eller i form av lakto-ovo-vegetarian är fortfarande förtryck. Och det är precis detta jag motsätter mig. Eftersom vi alla kan leva gott utan att döda oskyldiga och försvarslösa, så bör vi göra just det. Ergo: veganism.
Ah, så alla ska bli veganer. Ja, varför inte. Visserligen låter det som en utopi enligt mig, och åt det ger de flesta en hollywood-"yeah... not gonna happen"-suck. Men, å andra sidan: jag är laktosintolerant, ids inte köpa en massa ägg jag inte behöver och äter inte kött, så mig kan ni väl räkna med vare sig jag är utopikritisk eller inte... Det ter sig emellertid mer realistiskt att en anpassning av industrin skulle vara något lättare (läs öht möjligt) att uppnå. Dessutom, om lakto-ovo kan ses som första steget mot veganism kan en anpassning av industrin ses som första steget mot en avveckling av den, med tanke på att produktionen och därmed även konsumtionen skulle minska mycket. Och så får man ju många fler med sig, i alla fall till en början.
Den centrala problematiken i att inlägget riktar sig endast till djurrättslakto-ovos, som alltså är en grupp inom en grupp inom en grupp, kvarstår alltså. Men, återigen, å andra sidan: minoriteter kan göra skillnad de också.
Förtydligande: Den största gruppen är de som inte äter kött, nästa är lakto-ovos, och nästa är djurrättslakto-ovos (till skillnad från t.ex. hälso- och miljö-lakto-ovos).
Okej, jag är ledsen, jag kan inte släppa det. Det är jättekonstigt att rikta resonemanget till en grupp inom minoriteten när målet är att få med sig så många som möjligt. Man ryter igång lite dåligt samvete hos vissa av dem som ändå var halvvägs framme. Det känns som att informationen inte kommit någonstans utan bara är den den alltid har varit.
Jag är faktiskt inte intresserad av att få med mig "så många som möjligt". Resultatet av försöken att få med så många som möjligt ser vi redan - en fullständig urvattning av vad rättigheter för djur innebär. (En organisation som Djurens Rätt till exempel har runt tre fjärdedelar köttätare som medlemmar.) Men om rättigheter ska betyda något över huvud taget så måste väl det allra minsta krav man kan ställa vara att man inte dödar den som har rättigheterna?
Jag är bara intresserad av att få med mig de jag kan, de som vill lyssna för ett ögonblick på ett ganska enkelt argument som går ut på att undvika våld mot oskyldiga och försvarslösa.
Visst vore det fint att få med så många som möjligt, men då måste man först ändra på det som man försöker få med sig folk på. Och det vill jag inte. Jag vill som sagt argumentera för ett slut på våld mot oskyldiga och försvarslösa. Jag tycker att det är fel och jag tror att de flesta andra också, på någon nivå, redan håller med.
Som jag ser det är målet att få med sig så många som möjligt på en specifik sak, nämligen respekt för djurs rättigheter. Vilket i praktiken innebär att man inte reducerar dem till saker, och absolut inte till mat. Det vill säga veganism. Och som jag skrev tidigare så verkar det här inlägget ha fått både en och annan att ta det där sista steget. Vad är egentligen problemet med det? Och hur kan det vara ett sämre resultat än resultatet av alla års extrem återhållsamhet och luddighet i argumentationen för djuren där djurrättsorganisationer ständigt gjort så gott som allt för att undvika att tala om veganism som den viktigaste målsättningen i djurrättskampen?
Biologisk mångfald nämns i en del kommentarer, men hur viktigt är den biologiska mångfalden egentligen? Skall den in absurdum få diktera orätter mot djuren eller är det bättre med en mer sansad syn?
En väldigt bra text överlag!!!
Jag skulle bara vilja påpeka att allt handlar om hur mycket vi orkar anstränga oss för att respektera djurs rättigheter.
Vissa lakto-ovo-vegetarianer anser t.ex. att det är för ansträngande att hela tiden undvika produkter som innehåller mjölk eller ägg.
Hur mycket anstränger veganer sig för att respektera t.ex. insekters liv? Håller ni munnen stängd när ni cyklar? Låter ni myggor suga klart och flyga iväg efter att den satt sin snabel i er?
Låter ni en myrkoloni ta över ert kök eller sätter ni ut burkar med myrgift?
Har inte insekter samma rättigheter som kor och höns? Hur mycket orkar ni bry er om insekter?
Jättebra artikel och väldigt upplysande, för mig i alla fall.
En sak har jag garanterat lärt mig om livet, och det är att oavsett hur, var och när man lever i världen så gör man skada på omgivningen och på levande varelser på något sätt. Att existera betyder inkräktande på någon annans existens och särskillt när vi lever i en värld där vi blir styra av pengar och komplexa ekonomiska system som många människor värdesätter både över andras och sitt eget liv.
Till exempel genom att köra bil på brasiliansk etanol så bidrar du till att sockerrörsarbetare slits ut och dör efter en medellivslängd på 15 år (Brasiliens befolkning har en medellivslängd på 74,4 år annars).
Genom att köpa produkter från t.ex. Israel, Kina, USA m.fl. så bidrar du till krig och förtryck. Du bidrar till direkt dödande av oskyldiga. Köper du inte produkter så svälter du deras befolkning istället. Logiken är oundviklig.
Slutsatsen är att för att leva ett "gott" liv så ska man sträva efter att skada så lite av omgivningen som möjligt. Att bli vegan är definitivt en bra början, men vi har misslyckats när vi börjar döma varandra och villfara oss att det går att leva mer rätt än någon annan. Ty världen är inte objektiv och inte etik och moral heller.
Med vänliga hälsningar och mycket kärlek / Viktor
Jag håller med i det du skriver i din text Anders. Jag är själv lakto-ovo-vegetarian för tillfället. Ibland brukar jag säga att jag är periodare när det kommer till veganism. I själ och hjärta är det den livsstil jag vill kunna hålla och ibland har jag lyckas upprätthålla den. Det var mycket enklare innan jag flyttade ihop och skaffade barn med en man som äter kött.
Ibland så försöker jag döva och tränga undan mitt dåliga samvete för att jag fortfarande konsumerar mjölk och ägg. Men det kommer alltid en tid när jag inte klarar av att leva med mitt dåliga samvete längre och mer och mer rör mig mot veganism. Och där är jag just nu.
Och samtidigt vet jag att det kommer bli så satans svårt att upprätthålla en vegansk livsstil i en familj som ensam vegan, med två köttätare, en pescatorian i familjen.
Teoretiskt vore det ju inte så svårt om det inte vore för att jag bor tillsammans med en man som, enligt honom själv, absolut måste få äta kött i sitt eget hem.
Jag är hur som helst väldigt glad att jag ramlade över ditt inlägg så här ganska långt efteråt. Jag klarar inte av att leva med mitt dåliga samvete längre och dessutom är jag återigen gravid (jag var vegan under min förra graviditet) och vill verkligen inte äta något som jag är övertygad om inte är bra för barnet.
Jag läser allt jag kommer över om veganism, jag har ju en hel del litteratur hemma redan. Den här gången hoppas jag verkligen att jag kommer kunna upprätthålla en vegansk livsstil utan att trilla tillbaka till den lakto-ovo-vegetariska igen.
Håller med Olov som skrev här tidigare.
Detta är en kontraproduktiv underminerande text. Inte själva informationen, som är mycket intressant och väldigt viktig, utan den onödiga anklagande dogmatiska tonen.
Är det inte ganska uppenbart att man innerst inne inte bryr sig så mycket om djurs välbefinnande och avvecklingen av själva industrin när man själv erkänner att "Jag är faktiskt inte intresserad av att få med mig "så många som möjligt"". Ett absurt och motsägelsefullt påstående.
Envishet och personlig övertygelse i all ära men det är djuren som får lida.
Och för varje vegetarian du lyckas övertyga med denna text finns det minst 1 vegetarian som tar ännu mer avstånd till vegansim. För att inte tala om de tusentals redan oförstående köttätare som får vatten på sin kvarn.
Mathias / Vegetarian (som aldrig dricker mjölk)
Så du (Mathias) menar alltså att fler människor medvetet konsumerar djurprodukter efter att ha läst den här texten än vad som var fallet innan den skrevs?
Både ja och nej. Många, både köttätare och vegetarianer står i valet och kvalet om de ska ta steg mot en mer etiskt hållbar kost. En vi & dom-text som denna kan avskräcka minst lika mycket som att uppmuntra. Stereotyper och oretoriskt (läs: oretoriskt för "massan") radikala tankesätt är en stor käpp i hjulet när det kommer till att informera om vegetarianism/veganism.
Jag säger bara att det är för viktiga saker du tar upp för att presenteras på ett så pass alienerande och anklagande sätt som här.
Tycker det är jättebra att information om konsekvenserna av mjölk och äggätande kommer ut på detta korrekta och tydliga vis. Bra!
Och det är ju konsekvenserna som är viktiga.
Jag vet att många veganer lever i en liten bubbla där de tror att de inte är omoraliska mot djuren. Dessa veganer tänker endast på vad de stoppar i munnen. Inte på konsekvenserna av alla sina handlingar.
Precis som vegetarianerna tror att de är moraliska mot djuren, tror också veganerna att de är moraliska. Å det klart att det är ju bra för dem.
En vegan säger nej till en räksmörgås för att det är omoraliskt mot räkorna. Men att köra motorbåt bland de stora löjstimmen tycks vara ok. Att åka färja, som antagligen dödar och skada massor med marint liv är också ok. Helt onödigt dödande.
Att köra bil i hög hastighet är såklart enormt omoraliskt mot djuren. Finns det någon som anser det moraliskt rätt att köra i 100 km/h vid ett oskyddat dagis? Att köra i hög hastighet i djuren hem är oförsvarbart. Om man nu inte tycker att djurs liv är mycket mycket mindre värt än en människa förstås.
Jag själv saktar ner när jag vet att risken att skada eller döda en människa ökar. Vid dagis, skolor osv. Men jag kör fort i djurens hem trots att jag vet att risken är stor att en mus, katt, fågel eller ett rådjur springer ut på vägen. Här kan jag bara erkänna att jag är en egoistisk människa som inte tycker att andra djurs död är värt att sänka farten för.
Min veganmat dödar också individer som inte vill annat än att få leva. Dessa individers död kan jag såklart inte kompensera genom att säga att jag är vegan och dödar inte en massa andra djur. Det hjälper liksom inte mössen, kaninerna och fåglarna som dödas för min sojagrädde i de storskaliga sojaodlingarna.
Att inte agera kan vara precis lika omoraliskt som att agera omoraliskt. Att stå en meter från en hund som håller på att drunkna och inte göra vad man mäktar med för att rädda den är lika omoraliskt som att döda en annan hund för att äta upp den.
Jag själv som vegan är delaktig i miljontals mänskliga djurs död. Jag gör nämligen inte vad jag mäktar med för att rädda människor som svälter till döds. Alltså är jag delaktig i deras död. Extremt omoraliskt.
En äggkonsument är delaktig i hönans död, troligtvis. Det är ju inte säkert att hönan kommer att dödas..
Att dricka kaffe leder också död av individer. Ganska onödigt dödande enligt mig.
Vem behöver dricka kaffe?
Vem behöver äta ägg?
En del flygplatser dödar individer (fåglar) för att vi ska resa säkert. Reser man med dessa flyg så är man också en del av fåglarnas död. Vem behöver åka på semester? Är det värt att döda några individer för det?
Min veganmat behöver näring. En del av min veganmat gödslas med animaliskt gödsel. Här är jag också delaktig.
Som kattägare behöver man döda ett antal individer för att ge sin katt föda. Är det moraliskt riktigt att skaffa en dödsslukare? Vem behöver skaffa katt? Man vet ju innan att det kräver en massa andra individers död om man skaffa katt.
Livet är svårt.
Det är alltid konserkvenserna som är viktiga. Inte bara vad man stoppar i munnen.
(Ursäkta om detta redan är kommenterat, jag har inte läst alla kommentarer på blogginlägget.)
Jag vill inte vara djävulens advokat, men alla fakta bör väl fram?
Tyvärr verkar det vara så att inte heller veganer går fria från att bidra till djurförtrycket (beroende på hur långa orsakskedjor man vill ta med i sin bedömning). Det faktum att naturgödsel används vid odling av livsmedel ställer ju till det. I begreppet naturgödsel ingår inte bara avföring och dylikt från djur, utan faktiska djurdelar i nermalen form, exempelivs benmjöl. Se www.jordbruksverket.se
(Förtydligande: Det finns ett förbud mot att använda detta i odling av djurfoder, pga rädsla för galna kosjukan, men det finns alltså inget förbud när det gäller odling av livsmedel som vi människor skall konsumera. Eventuell kan dock även detta förbud hävas på förslag från EU-parlamentet, då det råder proteinbrist till djurfoder, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4390766)
Med samma (svartvita) argumentation som inlägget använder skulle därmed även veganen vara direkt delaktig i djurförtrycket och subventionera slaktindustrin (därifrån benmjölet kommer).
Lösningen är väl att börja odla allt själv så att man har 100% koll på vad som används. Hur många är villiga att gå så långt?
Ingen kan vara helt moraliskt "ren", vad det nu skulle innebära. Men det är heller inte textens poäng att förespråka något sådant. Poängen är att jag tror att de flesta vegetarianer faktiskt vill hjälpa djur, men att de håller fast vid en felaktig föreställning om att vissa djurprodukter inte orsakar lidande och död. Så är inte fallet, vilket påpekas ovan. Att byta kött mot annat animaliskt protein kommer fortsätta att orsaka lidande och död i mycket stor skala.
För den vegetarian som vill ta sin övertygelse om att vi inte bör exploatera och döda djur på på allvar, borde således veganism vara ett logiskt steg. Det steget kan man ta relativt enkelt när man går och handlar nästa gång.
Vad gäller djurprodukter i gödsel med mera är det så klart svårare. Det kräver politiska beslut och en större opinion. Men en sådan opinion kommer ändå inte att uppstå förrän det finns fler som tar avstånd från djurutnyttjandet.
Så ja, en vegan kan knappast undkomma att betala lite av sina matpengar till gödsel som kommer från djur. Men veganen - till skillnad från blandkostarna (inkl. vegetarianerna) - betalar inte för uppfödandet av själva djuren, vilket gör att animaliskt gödsel blir lite dyrare ju fler veganer det finns. På det sättet bidrar veganismen ändå mer till omställningen till en annan (på sikt helt vegetabilisk) produktion än det vardagliga ätandet av djurprodukter gör.
Men varför är det i veganskedet (om vi nu ser det som det naturliga steget efter vegetarianism) ok att lägga över bördan på "...politiska beslut och större opinion..."? Vegetarianen kan ju argumentera på samma vis, dvs att det bara är för att djurhållningen ser ut som den gör som intagandet av ägg- och mjölkprodukter bidrar till lidande och död, men att de rätta politiska besluten kan råda bot på detta.
Vad är det som skiljer veganens lättja från vegetarianens, när den tidigare inte orkar ta steget vidare till fruktarian eller självodling (som jag nämnde i tidigare kommentar)?
Vad jag försöker få fram är helt sonika att det handlar om gradskala. Världen är inte svart eller vit, vilket jag tycker blogginlägget ger sken av, tyvärr. Perfektion finns bara som ett koncept i våra (människans) medvetanden. Vilket jag förstår på ditt svar att du håller med om.
Jag tycker vi bör betrakta all förflyttning mot en vegetabilisk kost som positiv. Oavsett hur liten den är.
Förändring sker, som bekant, i små steg. Må den gynna alla kännande varelser.
Veganism är bra, men varför verkar många veganer bry sig så lite om miljöpåverkan som dödar djur?
Gå vegan.
Jag tvivlar starkt på att lakto-ovo-vegetarianer förnekar att ägg- och mjölkindustrierna orsakar lidande. Ännu mer tvivlar jag på att de i övergången från att äta kött ersätter allt animaliskt protein med annat animaliskt protein som inte är kött, även om jag inte har några belägg för att ägg- och mjölkkonsumtionen förblir helt oförändrad.
Okej, Alla slutar äta kött+ produkter från kor höns och grisar osv. vem vill då ha dessa djur som inte kan användas till annat än "sällskap"? ska man låta dem dö ut?
ja de äts ju ändå bara upp förstår du...
Eller så kan man sluta vara en jävla hippie!
Det "systematiska förtrycket av ickemänskliga djur" är en direkt följd av kapitalismen, och den stödjer du när du vandrar barfota med dina halsband från indien och köper dina rälia produkter på astrid och aporna också.
Gud vad bra du är!
Kalle: Djurförtrycket föregår det kapitalistiska produktionssättet med årtusenden, så nej, det där stämmer inte. Men om du menar att kapitalismens behov av kapitalackumulation driver fram intensifiering av djurutnyttjandet (utan att vara dess enda orsak) så har du förstås rätt. För mer om förhållandet mellan kapitalism och speciesism ur ett marxistiskt perspektiv, se här: http://peranderssvard.blogspot.com/2010/10/fortryckens-enhet-och-motstandets.html
Kalle: Djurförtrycket föregår det kapitalistiska produktionssättet med årtusenden, så nej, det där stämmer inte. Men om du menar att kapitalismens behov av kapitalackumulation driver fram intensifiering av djurutnyttjandet (utan att vara dess enda orsak) så har du förstås rätt. För mer om förhållandet mellan kapitalism och speciesism ur ett marxistiskt perspektiv, se här: http://peranderssvard.blogspot.com/2010/10/fortryckens-enhet-och-motstandets.html
Var själv en såndär vegan tidigare som trodde att jag undvek allt vad djur hette, vet bättre nu dock. Läs Christien Meindertsma Pig 05049 så inser man att det tyvärr finns djur i allt förmycket. Det hindrar naturligtvis inte mig från att uppmana folk att föröka konsumera så lite animaliska produkter som möjligt.
Olof: Jag vet inte riktigt vad eller vem du svarar på nu, men det är väl ändå ganska få veganer som på allvar tror att de undviker alla animaliska produkter? Jag tror det i alla fall inte. Däremot tror jag, som du, att Pig 05049 är ett utmärkt exempel på hur den massiva konsumtionen av djurprodukter i form av kött, mjölk och ägg även gör animaliska restprodukter billiga så att de kan användas i snart sagt allting. Anledningen till att det idag inte går att undvika djurprodukter är kort sagt att animalier uppfattas som "normal" och okontroversiell mat (av både köttätare och lakto-ovo-vegetarianer). Och så kommer det att förbli så länge den grundläggande normen att konsumera djur och djurprodukter finns kvar. Pig 05049 är kort sagt ett fenomen som är unikt för en viss sorts speciesistiskt samhälle, nämligen vårt eget.
En bojkott av alla möjliga djurprodukter är i detta samhälle i praktiken ogenomförbar. Om någon minns veganrörelsen på 1990-talet så var det en debatt om gelatin i kamerafilm - hur långt skulle bojkotten sträcka sig? Kunde en vegan köpa en dagstidning där bilderna var tagna med gelatinfilm till exempel? Och om samma sak gällde för filmen till rörlig bild, kunde en vegan gå på bio? Ja ni fattar...
Så vitt jag vet är det dock få veganer som ens försöker leva efter något sådant renhetskrav. För de flesta är veganismen en etisk bojkott - ett sätt att upphöra med efterfrågan på produkter som skapar lidande och död. Och då måste bojkotten göra någon skillnad. Att bojkotta någon bråkdel av ett gram gelatin i kamerafilm, till exempel, gör då knappast någon skillnad för produktionen av gelatin, även om tusentals veganer gör samma sak. Tusentals veganer som inte köper kött, ägg eller mjölk däremot spelar en betydligt viktigare roll, både ekonomiskt och politiskt.
Om vi verkligen vill "uppmana folk att försöka konsumera så lite animaliska produkter som möjligt" så bör vi som jag ser det uppmana till just veganism (det är först i ett veganskt samhälle som Pig 05049 är helt otänkbar). Och anledningen till att detta inlägg vänder sig till just lakto-ovo-vegetarianer är att jag tror att den uppmaningen lättast borde kunna hörsammas av denna grupp.
Jag skulle kalla mig mitt emellan vegetarian och vegan. Mitt mål är såklart vegan, men jag äter fortfarande saker som innehåller mjölkprodukter och ägg, men äter det inte "rent". Äggen som vi köper/får kommer från våra vänners gård och höns kan inte ha det bättre än där, och därför kan jag med gott samvete äta dem. De bedriver ingen verksamhet med äggen utan har dem för att de gillar djur och hellre äter "hemägg".
Dock väldigt bra och tänkvärt inlägg!
läs gärna detta! http://dansantakossan.blogg.se/2012/may/sexuella-overgrepp-pa-kor.html
Hej Per-Anders! På detta måste jag ge mitt perspektiv :). Har varit köttätare hela mitt liv. Min kokkonst svårt begränsad till makaroner och köttbullar ungefär. I perioder har jag försökt lära mig äta mer vegetariskt av miljömässiga själ, men förlorat den tillräckliga motivationen efter ett tag. Nu har jag planerat att börja äta vegetariskt av djurrättsliga skäl, och för första gången tror jag att motivationen kommer hålla hela vägen. När jag läste din text fick jag mina farhågor besannade; att även lakto-ovo åsamkar djur död och lidande. Och jag tänkte: ÅNEJ! Jag kommer ALDRIG klara av att bli vegan. Steget är för stort för mig. Ribban höjdes alltså genom din text och jag tänkte: har jag förmågan/energin att hoppa så högt? Från att ha suttit still hela livet? DE EFTERFÖLJANDE KOMMENTARERNA hjälpte mig upp på banan igen. Man får ta ett steg i taget. Mitt mål HAR flyttats framåt. Kanske blir jag vegan i framtiden. Absolut skall jag lägga mer energi på att köpa ekologiskt producerad mjölk etc. Men mitt val att bli vegetarian står fast. Det BÄSTA är att eliminera död/lidande. Det NÄST BÄSTA är att förminska det. I din artikel fanns litegrann känslan av att om man inte gjorde DET BÄSTA kunde man lika gärna skippa DET NÄST BÄSTA. Även om det är bättre att inte döda alls, så är det bättre (kanske inte "rätt") att döda lite än mycket, anser jag. Så på ett sätt tyckte jag din text andades en (onödig) "absolutism". Och om jag inte hade läst de efterföljande kommentarerna och/eller varit oerhört ambivalent som människa, hade jag kanske avskräckts av ditt inlägg och struntat i alltihop, som Mathias påpekade kunde bli ett resultat. Det hände inte mig men kan ha hänt någon annan. Vill bara få fram det. Som svar på ditt svar till Mathias. Samtidigt var det kanske det provokativa i framställningen som generade repliker/kommentarer/trafik och gjorde att jag tillslut hamnade här och fick ett nytt perspektiv, så Tack! :) Mvh Samuel
Hej Samuel och tack för din respons!
Roligt att du börjat fundera mer allvarligt på veganism. Jag tror inte du behöver oroa dig för att det skulle vara särskilt svårt. Efter en omställningsperiod kommer du säkert att märka att du får svårt att se djurprodukter som mat över huvud taget. Och att ta steget från mainstreamkost direkt till veganism är inte mycket svårare än att ta steget till lakto-ovo-vegetarism. Skaffa en eller ett par veganska kokböcker bara, eller googla dina favoriträtter tillsammans med orden "vegan" eller "vegansk" så hittar du troligen snart en massa recept. Vill du ha ytterligare tips eller råd finns det internetcommunities som www.vegan.nu och flera grupper för veganer på Facebook att gå med i.
Jag beklagar om texten ger intrycket att om man inte kan uppnå det bästa (vad det nu är) så räknas ingen insats som inte når ända fram. Det var inte min mening. (Tvärtom kan texten bara läsas så om man på förhand antagit att veganism är något närmast ouppnåeligt, vilket det förstås inte är.) Naturligtvis är mindre smärta och dödande bättre än mer smärta och dödande. Det säger sig självt. Min poäng är en annan, nämligen att handlingar kan passera gränsen för det omoraliska även om något annat skulle vara värre. Således är en seriemördare som dödar tre personer utan tvivel "bättre" än en mördare som tar livet av trettio personer. Men att den sistnämnda är en värre massmördare rättfärdigar inte på något sätt handlingarna hos den som mördar "lite grann". Bådas handlingar har för länge sedan passerat en gräns för vad som är moraliskt acceptabelt, även om en sedan fortsatt längre bortom den gränsen.
Jag menar att vi bör tänka analogt när det gäller vårt förhållande till andra djur. Om vi menar allvar med att visa andra kännande varelser moralisk respekt så måste det vara uteslutet att frihetsberöva, skada eller döda dem. Detta är minimikrav att uppfylla om man vill hävda att man behandlar någon med respekt. I vardagstermer betyder detta – som jag argumenterar för ovan – att vi bör bli veganer.
Denna gränsdragning borde vara ganska enkel men i ett samhälle som vårt där djurutnyttjandet tas för givet framstår den förstås lätt som extrem. Dessutom luddas gränsen till ytterligare av den vanliga gränsdragningen som görs mellan kött och andra djurprodukter och som får de senare att framstå som "djurvänliga".
Jag vill i texten ovan tydliggöra var gränsen går för att visa djur minimal respekt. Dels för att jag tror att den gränsen är den rimliga och riktiga, men också för att jag tror att detta är vad de flesta som är eller planerar att bli vegetarianer egentligen vill (alltså sluta bidra till exploateringen av ickemänskliga djur). Det är ett enkelt faktum att död och lidande upplevs likadant av de drabbade oavsett om de dör och lider för mjölk, ägg eller kött. Att till och med vi som kallar oss "djurvänner" upprätthåller illusionen om något annat förlänger bara offrens lidande.
Tack så mycket för långt och innehållsrikt svar!!
Det är ett mycket intressant ämne det här, och nu när jag har dig på tråden vill jag passa på att ställa några frågor, som möjligen besvaras annanstans men se det inte som tidsslöseri att svara för jag håller kanske på att omvändas :).
Jag upplever tvärtom att steget från mainstreamkost (junk food-ideal) till lakto-ovo-vegetarism är ungefär lika stort som sedan steget från lakto-ovo-vegetarism till veganism. Senast idag, efter läsandet av ditt inlägg, tänkte jag: jaha, nu kan jag inte heller, inte ens, äta veg-pizzan på IKEA, africana-pizzan på pizzerian eller veggie-burgaren på McD. Jag tänkte att jag åtminstone hade detta kvar då jag nu skulle börja handla schysst mot djuren. Förmodligen kanske du småler (hånler??) (el ser bistert sammanbiten ut..) och tänker att jag kommer från en annan värld. Svaret är: det gör jag.
Jag har inte brytt mig så mycket om maten ur hälsoperspektiv, men mer och mer ur ett miljömässigt och på senare tid (och ännu mer) djurrättsligt perspektiv.
Så här sitter jag med en varmkorv som fond och googlar gelatin och E-nummer.
Några snabba frågor:
*Har du en E-nummer lista du följer?
Dom listor som finns är väldigt långa, finns det inga "the big five" eller så?
För mig är inte insekter så viktiga. Här kanske du tycker annorlunda, men det får bli en annan diskussion.
*"Lakto-vegetarianer köper förvisso inte detta (hankalvs-)kött, men genom sitt mjölkdrickande subventionerar de ändå köttet och gör det billigare för andra att köpa."
Hur blir det billigare?
*Ekologiska ägg och ekologisk mjölk, är det samma visa där?
Alltså, maler dom tuppkycklingarna på en ekologisk bondgård också?
*Vilka kriterier måste uppnås för ekologiska ägg/ekologisk mjölk? Det måste ju ändock vara bättre? Antar du har ngn bra länk här.
Sorry för alla frågor! Skall (förmodligen) inte bombardera dig med fler utan söka själv.
Mvh Samuel
Hej igen Samuel!
Nej då, du kommer inte från en annan värld. Själv är jag uppvuxen på en bondgård med grisar och hönor mitt i inbiten jägarbygd, så jag vet att man måste tugga sig igenom en massa frågor och problem innan man kommer ut på andra sidan. (Är det inte lustigt förresten att så många relaterar till vegetarianer och veganer som om de alla hade varit det från födseln och därför måste sakna insikt i det vanliga köttätarlivets självklarheter? Tänker inte främst på dig nu, det är något ständigt återkommande att man som vegan antas just ha landat på den här planeten och omöjligen kan ha något vettigt att säga om hur det är att vara fånge i köttnormen.)
Och återigen, det är inte meningen att lägga ribban högre än den behöver vara. Min uppfattning är tvärtom att ribban ligger där den ligger. Vad vi behöver göra för att visa andra respekt är redan avgjort. Det enda jag gör här är att peka på ribban och säga "Eh kolla kompisar, ni säger att ni hoppar över, och jag tror verkligen att det är det ni vill, men i själva verket snubblar ni bara runt långt under ribban – ni måste ha tagit fel brillor i morse, här är era riktiga. Med era gamla glasögon såg det till exempel ut som om det fanns käk på ikeapizzerian, men det finns det inte – bara produkter av djurförtryck." (Dock brukar det gå att fixa något veganskt i ikearestaurangen. Och McBean är så vitt jag vet vegansk om man dumpar osten. Om man nu skulle finna sig i akut knipa i möbel- eller snabbmatsland.)
Vad gäller övergången till veganism tror jag en del av det upplevda problemet återigen är de där glasögonen som säger att halvvägs mellan blandkost och veganism så ligger med nödvändighet milstolpen lakto-ovo-"vegetarism". Men om det inte är så då? Om det bara finns blandkost och veganism? Jag tror att inrättandet av lakto-ovo som en närmast obligatorisk mellanlandningsplats på väg mot veganism bara gör att de flesta stannar där, men tror att de kommit mycket längre. Med det sagt gick jag också vägen via lakto-ovo-vegetarism. Men jag ser faktiskt ingen avgörande svårighet – förutom tillgängligheten på vissa varor under vissa omständigheter – som skulle göra det svårare att gå direkt från, säg, kött till sojakött än att gå från kött till Quorn till sojakött.
Nå, till frågorna:
1. Jag upplever inte e-nummer som särskilt problematiska. Ofta står det också på produkten vad ursprunget är, t.ex. sojalecitin när det skulle kunna vara animaliskt lecitin osv. Jag kan definitivt inte alla nummer utantill men i grova drag är det väl typ serierna 430, 470, 480, 490 och 630 som kan vara luriga. Plus såna som slutar på -22 som lecitin och glycerol. Tänker du på karmin från löss (E120) när du pratar om insekter? Jag är också tveksam till insekters upplevelseförmåga, och ännu mer till löss förstås. Principiell bör man förstås hellre fria än fälla. Men i ärlighetens namn är det väl mest äckelfaktorn som är avgörande för mig i fallet med E120. (Alla e-nummer som kan vara animaliska finns på t.ex. www.vegokoll.se men det vet du säkert redan.)
2. Lakto-vegetarianer subventionerar kött genom att betala en del av böndernas kostnader för djurhållningen, vilket gör att priserna på kött blir lägre än de skulle ha varit om bönderna inte hade några extra inkomster från mjölken.
3. Det finns ytterst få småskaliga uppfödningar av hönor för äggprodukton. De allra flesta fåglar kommer från ett fåtal speciella kläckerier, som till exempel Gimranäs kläckeri utanför Herrljunga där 4,5 miljoner tuppkycklingar mals ner varje år. Se artikel på Sveriges Radio. "Ekologiska" gårdar köper som regel sina kycklingar från samma ställen – alltså de honkycklingar som man låter leva. I övrigt om djurens livsvillkor under "ekologisk" produktion, se Djurens Rätts hemsida. Av någon anledning har "ekologisk" produktion kommit att jämställas med "djurvänlig" produktion i Sverige, men så är förstås inte fallet. Jag antar att sammanblandningen beror på en del kampanjer som miljörörelsen drivit haft kring att rädda olika arter; för många människor betyder "att hjälpa djur" främst att rädda olika arter från utrotning, inte att ta hänsyn till varje individ. Så har också missförståndet odlats att det som är "ekologiskt" eller "miljövänligt" också på något sätt måste vara bra för djuren. Det är i själva verket tvärtom: att använda djur, delar av djur, eller saker som kommer ut ur djur som produkter är utan undantag dåligt för djuren – det är direkt och aktivt djurutnyttjande, även om det ständigt framställs som sin motsats, dvs. som ett sätt att "göra en insats för djuren".
Hälsningar,
Per-Anders
Tack igen för utförligt svar!
Jag tycker det är intressant det här som du m fl anser; att veganism är lägsta acceptabla nivå om man vill handla etiskt mot djuren. Och det är väl lite där skon klämmer för mig. Och det var ju också därför, när jag tänkte att du kanske har rätt, som jag kände att jag lika gärna kunde ge upp hela idén! (För att det kändes som ett för stort steg.) - Och att effekten då skulle bli ännu sämre. - Och att lakto-ovo-vegetarism i sådana fall åtminstone måste vara bättre än köttätande. - Och att jag nog ändå lägger ribban där. Tills vidare.
Jag tycker det här är komplext. Jag vill ju göra rätt, jag vill inte misshandla djur. Det är mitt motiv. Enligt dig (m fl) bör jag därför bli vegan. Det är där ribban ligger, oavsett hur jag känner inför det. Man kan inte bestämma sig för var ribban skall ligga, typ.
Fast jag tycker inte det stämmer.
Det är visst vi själva som bestämmer var ribban skall ligga.
Du gav exempel på veganer på 90-talet som funderade på hur man skulle göra med bilder framställda med hjälp av gelatin, skulle man bojkotta dem, bojkotta bio?
Nej, någonstans måste man dra en gräns, tänkte man säkert, annars blir det svårt att leva.
Och sett till djurmisshandeln som antagligen är väl inbakad i vårt samhällssystem, så kanske det enda rätta är att bo på landet och självhushålla?
Nej, det är för jobbigt, tycker några. Eller ja, varför inte? tycker andra.
Man drar en gräns nånstans, lägger ribban.
På något sätt känns det som vi lägger ribban med hjälp av två variablar:
*HUR fel/rätt vi tycker handlingen är.
*HUR besvärligt/enkelt vi tycker det är att utföra den.
Veganerna på 90-talet tänkte (kanske);
-gelatinet är trots allt en slags indirekt biprodukt och inte ett direkt dödande.
-dessutom kan vi inte minska det fortsatta dödandet om vi inte läser tidningar, kan föra debatt.
-att avstå från tidningsläsning, bojkotta bilder är dessutom en alltför stor, nästan absurd uppoffring.
Kolla på bio var inte tillräckligt fel i förhållande till uppoffringen att avstå.
Alltså jag skriver allt det här för att jag nog ändå vill hävda att det finns en gråskala.
Att bara för att man inte når upp till vegan-ribban så "snubblar man inte bara runt långt under ribban"...
Att hur mycket man än försöker minska sitt direkta - och framför allt - indirekta misshandlande av djur, så kommer det ändå finnas någon som anser att man ännu inte nått upp till lägsta acceptabla nivå.
Samtidigt vet jag inte om jag håller med mig själv, jag skriver det här lite också för min egen skull för att försöka komma fram till vad jag egentligen tänker..
En gråskaleskillnad mellan lakto-ovo-vegetarism och veganism skulle i så fall kanske kunna vara att ett djur otvetydigt måste dö om jag skall kunna äta det, men egentligen inte måste dö för att jag skall äta dess produkter, men ändå gör det pga systemet. Bara lite mer indirekt. På liknande sätt som djur var tvugna att dö för att man skulle kunna se film på 90-talet (om det nu var så det funkade), fast ännu mer indirekt.
Förstår du lite hur jag menar?
Hur som helst så har jag helt klart börjat tänka annorlunda kring det här efter jag läste din text och inser att kossornas och han-tupparnas död inte är så särskilt indirekt..
Du får gärna säga emot eller såga dessa tankar om du vill (gärna försiktigt :).
Jag skriver lite för att pröva dem.
Men du behöver heller inte svara om du inte vill ifall den här diskussionen förts på flera andra ställen och du är less på den.
/Samuel
Kort fråga: du skriver från Quorn till sojakött, på vilket sätt är Quorn inte bra?
Mvh Samuel igen
Hej igen!
Quorn innehåller ägg. (Jag har förresten skrivit mer om vad som ska räknas som vegetariskt med utgångspunkt från just Quorn-frågan i det här inlägget och i den här artikeln i Fria Tidningen.)
Jag får återkomma om dina andra frågor senare när jag har mer tid.
Hälsningar,
Per-Anders
Tack! Japp läste det sen nånstans att Quorn innehåller ägg. /Samuel
jävligt bra skrivit, nu fattar alla lite mer vad som egentligen händer i världen. Jag med. Är inte vegetarian ens för att jag aldrig lyckats men detta får man en rejäl tankeställare av! Tack.
Jag är nu inne på min 1:a köttfria dag. Ett steg i rätt riktning.
Men jag har funderat på hur jag ska förhålla mig till ägg, mjölk och fisk.
Fiskindustrin är vidrig så den biten kan jag stödja till fullo.
Men när jag läste detta inlägg så känner jag bara mer och mer hur jag vill bli vegan.
Det som för mig blir ett problem är att jag inte tål soja.. Det blir så svårt att hitta något att variera bönor och inser med.
Men, detta inlägg fick mig verkligen att tänka till!
Informationen var bra, men jag fann tonen ganska trist. Visst, vi lakto-ovosar har inte kommit hela vägen, men det görs en del antaganden här: dels att vi skulle vara vegetarianer av djurrättsskäl allihop, och dels att vi inte skulle vara medvetna om vår egen konsumtion. Det känns inte helt fräscht.
Intressant inlägg och fin tanke. Jag är varken vegetarian eller vegan. Däremot köper jag till 90 % endast Krav, ekologiskt och/eller fairtrade produkter. Jag har begränsat mitt köttintag (rött kött el. kyckling) till 1 gång/vecka och äter fisk 1-2 ggr/vecka. Resten av dagarna äter jag vegetariskt. Jag äter inte socker, gluten eller mejeriprodukter. Allt detta gör jag av miljö- och hälsoskäl. Jag äter ägg, dock bara KRAV. Detsamma gäller för det kött jag köper. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. I mitt liv (ingen vet hur det ser ut) är det vad jag mäktar med just nu. Jag tänker inte ha dåligt samvete för det jag inte gör.
Ha det fint.
/Anna
Det är inte så enkelt som författaren ovan skriver. Det finns många invändningar mot veganism. Detta skriver jag fastän jag själv varit vegetarian i 25 år och vegan i 6 år.
Först och främst innebär veganismen ett övergrepp på oss själva. Vi människor är nämligen allätare, inte växtätare. Våra kroppar, inte minst våra hjärnor, är ett resultat av en evolution där animaliska födoämnen ingått. Vi hade alltså inte varit de människor vi är idag om vi inte ätit animaliska födoämnen. Så var finns etiken i att som vegan bryta mot hela denna utveckling?
För det andra kan människan inte leva utan att döda, alltså samma princip som för alla andra djur i naturen. Man kan leva som vegan, visst, men man ska inte inbilla sig att man därmed undgår att döda även högtstående djur. Veganen måste nämligen äta grönsaker, och dessa behöver näring för att växa. Helst ska man då äta ekologiskt, och då ingår djur i gödselhanteringen. Det är ungefär som med mjölken och äggen, veganen kommer inte undan tvånget att ha djur omkring sig som producerar hens nyttigheter.
En konsekvent vegan vill inte utnyttja djur på något sätt. Men hur skulle vår tillvaro se ut utan djur, vilket ju blir följden. En trist tillvaro!
Slutligen kan man ställa frågan varför veganism uppstår just i vår tid. Fanns det veganer på 1800-talet? Säkert inte många. Veganism är en följd av vår flykt från naturen, och det ligger, som jag ser det, en stor fara i det. Vi försöker ställa oss utanför naturens processer, med följd att ekosystemen hotas. Men vi är en länk i naturens kedjor precis som allt annat levande, därför är det ett brott att förstöra dessa kedjor.
Frågan handlar ytterst inte om att döda djur eller inte döda djur, utan om att behandla djuren omkring oss väl. Det gör vi inte idag, därför är djurskyddsrörelsen viktig. Den här vägen har också oerhört mycket större möjligheter till framgång än den lilla rörelse som förespråkar natur- och etikbrott, en form av extremism när det gäller vår mat.
Allra sist: Jag har genom åren känt mängder av veganer, och samtliga av dem äter kosttillskott! Flera av dem ser dessutom ut som koncentrationslägerfångar! De rasade i vikt. Det är alltså inget sunt sätt att leva på. Det går ju inte att så radikalt bryta mot den kosthållning som varit människans och hennes föregångares under miljontals år.
Hej Ulf,
Jag finner det märkligt att du under dina 25 vegetariska och 6 veganska år inte haft tid att reflektera mer över de tunna argument som du nu plötsligt för fram som självklara sanningar. Jag menar, alla vegetarianer möts ju av dessa fördomar i större eller mindre grad och de flesta brukar vara angelägna om att kunna motbevisa anklagelserna. Detta får förstås min trolldetektor att pipa, men jag svarar ändå eftersom andra kan råka läsa.
1. Allätare betyder inte "måste äta allt". Människor har behov av tillförsel av vissa näringsämnen, men om källan till dessa näringsämnen är animalisk eller vegetabilisk spelar ingen roll. Det finns inga som helst tvivel om att människor kan överleva och leva gott på en helt vegetabilisk kost.
2. Evolutionen är irrelevant. Om människor hade utvecklats till dagens tillstånd genom att regelbundet äta andra människor så hade det inte varit ett argument för kannibalism.
3. "Var finns etiken i att som vegan bryta mot hela denna utveckling?" Etiken i att vara vegan ÄR just att bryta med denna historia. Vi behöver inte utnyttja andra medvetna och kännande varelser och därför bör vi låta bli.
4. Ingen vegan inbillar sig att det går att helt undvika påverkan på andra varelser eller på naturen. Men det förändrar inte vårt ansvar att göra vad vi kan. Gödslingsfrågan, till exempel, får lösas på annat sätt, kanske med mänskligt gödsel, gröngödsel eller med olika former av växelbruk. Med alla sannolikhet skulle ett veganskt jordbruk ändå kräva mindre resurser än ett jordbruk som förutom att föda människor måste föda en ännu större biomassa bestående av djur i lantbruket (vilket är fallet idag, när bara nötboskapen på planeten sammanlagt väger mer än hela mänskligheten).
5. "Hur skulle vår tillvaro se ut utan djur? En trist tillvaro!" Själv klarar jag mig fint utan andra djur. Jag anser att djur har rättigheter som bör respekteras, men i övrigt är jag rätt ointresserad av att ha dem i min närhet. Men det är förstås bara min uppfattning, andra har andra åsikter om detta. Det viktiga är i alla fall, som du kanske har märkt, att vi redan lever utan de djur du pratar om. De allra flesta är instängda i djurfabriker och vi umgås inte med dem alls (annat än genom glättig och förljugen reklam eller när de döda ligger på tallriken). Med andra ord skulle inget gå förlorat ur mänsklig synvinkel om dessa industrier avskaffades. Tvärtom skulle ett avskaffande av den intensiva djuruppfödningen och de resurser den kräver i form av monokulturer osv. troligen ge utrymme på planeten för en större rikedom av djur i det vilda.
6. Det fanns veganer på 1800-talet, men de kallade sig inte det eftersom ordet uppfanns först på 1940-talet.
7. Det finns inga "kedjor" eller "länkar" i naturen som det utgör ett "brott" att bryta mot. Det där är ren metafysik. Den etiska frågan gäller endast hur andra drabbas av våra handlingar.
8. Djurskyddsrörelsen har inte varit en framgång. Efter 200 år av organiserat djurskyddsarbete och efter att både stater och företag har anammat djurskyddsideologin så behandlas fler djur än någonsin värre än någonsin. Framgång mot ett samhälle som inte förtrycker djur kan bara mätas på ett sätt: ökar eller minskar antalet människor som inte vill delta i förtrycket och blir veganer?
9. Inget i ditt inlägg berör den centrala frågan om djurs rättigheter. Istället kommer du med en massa apologetiskt rundsnack som bara kan vara tilltalande för den som lever i en helt grundmurad speciesistisk föreställningsvärld. Alla som har internet kan hitta utförliga svar på dina invändningar på fem minuter. Att du inte själv hittade svar på en enda av dem under 31 år som icke-köttätare måste vara någon slags rekord.
Din text ekar ännu. Vill passa på att tacka för ditt avtryck. Jag läste texten som en vegetarian, lämnar sidan som en vegan.
All lycka!
Skicka en kommentar