"Argument" nr 4. Men djuren äter ju varandra - därför är det rätt att äta djur!

Nej, inte alls.

Naturligtvis finns det djur som äter andra djur. Men det är bara en faktautsaga, och inget som kan fungera som rättesnöre för hur vi människor bör bete oss.

Det är lika sant att det finns rovdjur som att det finns bilar, rockband och små gröna äpplen. Men bara för att bilar, rockband och äpplen finns, så är vi väl inte tvungna att härma dem, eller hur?

Allra minst kan vi använda bilar, rockband och äpplen som argument för att någonting vi gör är rätt eller fel.

Prova till exempel att springa mitt på motorvägen och hävda sedan halsstarrigt att det är rätt sak att göra eftersom bilarna faktiskt åker på vägen.

Eller sätt dig uppe i ett träd hela veckan och förklara sedan - när skallgångskedjan av poliser och oroliga grannar slutligen hittar dig - att det var rätt och riktigt för att små gröna äpplen faktiskt håller till i träd hela tiden.

Eller varför inte ställa dig utanför grannens sovrumsfönster mitt i natten och låt som ett rockband. Försvara dig sedan med att rockband faktiskt låter väldigt högt och därför är det rätt av dig att också göra det.

Om en människa faktiskt skulle bete sig på något av de sätten skulle nog de flesta av oss släppa lite på liberalismen och tänka att det nog finns goda skäl för tvångsvård. Men när någon säger att det är rätt att döda djur för att rovdjuren gör det - då är det få som ens höjer på ögonbrynen. Trots att det är exakt samma typ av påstående: "Detta finns - alltså är det rätt att göra så."

Faktum är att inget faktapåstående om verkligheten i sig själv kan tjäna som vägledning i moraliska frågor. Vi kan inte härleda hur vi bör agera bara utifrån hur saker och ting är. (Detta kallas ibland "Humes lag", efter filosofen David Hume, och accepteras idag av de flesta filosofer.)

Naturen är dessutom en extremt inkonsekvent lärare i moral. Man kan nämligen peka på naturen och hitta försvar för precis vad som helst.

Vissa djur dödar andra djur, ja. Men djur dödar också ibland djur av samma art - och till och med människor. Gör det att vi också ibland får döda andra människor?

Djur parar sig ibland med sina nära släktingar. Är det ett försvar för mänsklig incest?

Vissa djur lever i flockar med en extrem hierarki. Ska vi också införa diktatur av den anledningen?

Natur(!)ligtvis inte. Vi kan helt enkelt inte dra några moraliska lärdomar alls av naturen. Etik handlar inte om att försöka härma något förhållande i naturen, utan om att föra förnuftiga och sammanhängande resonemang utifrån grundläggande värden och värderingar.

Vi människor skiljer oss från rovdjuren i den bemärkelsen att vi kan reflektera över våra handlingar och moraliskt värdera hur vi beter oss. Tigrar och järvar funderar aldrig över om det är rätt att skada eller döda andra djur. De bara gör det, för att... tja... för att det är sånt som tigrar och järvar gör.

Vuxna människor däremot, kan resonera moraliskt och förstå hur andra drabbas av våra handlingar. Det belägger oss med ett moraliskt ansvar för hur vi faktiskt agerar. Vi har med andra ord en skyldighet - som tigrar och järvar inte kan leva upp till - att ta hänsyn till andra efter bästa förmåga.

Framför allt verkar det rimligt att anta att vi har en skyldighet att så gott vi kan undvika att orsaka lidande och död, eftersom detta alltid är något negativt för de individer som drabbas.

För våra matvanor följer alltså logiskt att vi bör sluta äta kött och andra djurprodukter, eftersom detta orsakar lidande och död, samtidigt som det är fullt möjligt för oss människor att leva på vegetabilisk föda.

Eller med andra ord: Det duger inte att skylla på tigrarna för det lidande som vi själva väljer att tillfoga andra varelser. Det är vårt eget individuella ansvar att sluta med det.

Mamma Scan - kom och ta debatten!

Hej igen!

Jag glömde säga en sak om Faktum.

Efter att programmet utannonserats i förra veckan ringde det från programmet Debatt i SVT. De ville gärna göra en debatt om köttätandet och moralen, med anledning av Faktums program.

"Visst", sa jag, "jag ställer upp."

"Bra", sa Debatt-redaktionen, "vi ska bara hitta någon som vill debattera mot dig."

Men idag återkom de och sade att de inte kunde hitta någon motdebattör. Ella Nilsson, vd för Svensk Köttinformation - numera känd även från Faktum - ville inte debattera i tv den här gången heller. Och redaktionen hade inte heller hittat någon annan på ledande position inom köttbranschen som ville ta debatten.

Lite märkligt va? Jag menar, ska man inte kunna skaka fram en enda debattsugen meningsmotståndare i ett land med 97 procent köttätare (enligt Svensk köttinformation)?

Nu beror ju inte detta på att jag är en sådan livsfarlig debattör eller så. Det beror på att djurindustrierna vet att de inte kan vinna en saklig debatt om köttätandet så länge den förs på den djurrättsliga planhalvan.

De är förstås mer än villiga att diskutera begränsade djurskyddsåtgärder, men bara så länge diskussionen rör sig inom djurskyddstänkandet - det vill säga uppfattningen att djur finns till för oss människor att använda som vi vill, bara det görs på ett "humant" sätt.

De vet att sådana debatter stärker deras image som välmenande och samtidigt smickrar allmänhetens uppfattning om sig själva som "djurvänliga", trots att de fortsätter utnyttja djur.

Men om debatten flyttas en millimeter utanför den säkerhetszonen och vi börjar diskutera djurens egenvärde och individuella rättigheter, eller ännu värre - det faktum att allt lidande som djuren utsätts i för köttindustrin är onödigt eftersom vi inte behöver äta kött - ja, då vill de inte vara med längre.

Då tar argumenten nämligen slut. Då handlar det inte längre om "enskilda problem" med djurhållningen - som alltid kan pratas bort genom att skylla på enskilda bönder eller genom hänvisning till branschen (ständigt) pågående "åtgärdsprogram" - utan om en moralisk generalkritik mot hela den artförtryckande kulturen.

Egentligen borde det ju ligga i djurindustriernas intresse att ta debatten med djurrättsrörelsen direkt, för att äntligen få tyst på oss en gång för alla. Men det gör de aldrig. Tvärtom undviker de den debatten så mycket de bara kan.

Kan det möjligen säga något om vilken sida som sitter på de hållbara argumenten?

Faktum om köttätandets dubbelmoral

Samhällsprogrammet Faktum i SVT2 sänder ikväll kl. 20.00 ett program om dubbelmoralen i köttätandet.

Dubbelmoralen i köttätandet? Ja, ni vet den där motsägelsefulla samhällsmoralen som säger att det är fel att äta hundar och katter, medan det är okej att slå ihjäl miljoner grisar och kor.

Om jag kommer hem till dig och säger att jag tänker äta upp din hund, så framstår jag som ett monster. Men om jag går till ICA och betalar för delar av en dödad gris, så anses det helt okej.

Hur går det ihop? Det gör det förstås inte. Därför struntar de flesta bara i att tänka på det. Och eftersom ingen annan heller vill bli påmind om saken så är de flesta tysta om var maten kommer ifrån. Det är samhällets tysta köttpakt: "Om du inte kritiserar mig så kritiserar jag inte dig".

Därför är det spännande att SVT äntligen lyfter fram den här frågan för öppen diskussion. Det förlorar ingen på. Allra minst djuren.

Faktum, SVT2, måndag 10 april, kl. 20.00.

Repriser:

SVT24, tisdag 11 april, kl. 21.00
SVT2, lördag 15 april, kl. 12.25
SVT2, söndag 16 april, kl. 23.40

Se programmet direkt på Internet - klicka här!